Antalet personer som klassificeras som överviktiga ökar i stadig takt och antalet personer som lider av fetma har fördubblats sedan 1980. Kraftig övervikt och fetma medför komplikationer som påverkar livskvaliteten hos personer negativt. Då individer har svårigheter med att gå ned i vikt på naturlig väg övervägs genomförandet av en gastric bypass. Livskvalitet är något varje människa upplever subjektivt och innefattar psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och känsla av självständighet. Syftet med studien är att beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass. Metoden som valdes var litteraturstudie studien och utfördes enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Artiklarna söktes fram i PubMed och CINAHL och data ifrån 16 sammanställdes. Resultatet delades in i livskvalitet med underrubrikerna fysisk livskvalitet och psykisk livskvalitet. Resultatet visar att gastric bypass är ett effektivt sätt för att gå ner i vikt, förebygga överviktsrelaterade symtom samt att höja livskvaliteten. Mentala besvär förekommer hos många patienter och det är viktigt att belysa det efter ingreppet. Slutsats livskvaliteten höjs i samband med att patienter går ned i vikt.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (M.S.)--Ohio State University, 2009. / Title from first page of PDF file. Includes vita. Includes bibliographical references (p. 54-57).

Bakgrund: Fetma är idag ett ökat världsproblem och följden är att flera genomgår viktminskningsoperationen gastric bypass. Det är viktigt att upplevelserna ur ett fysiskt, psykiskt och socialt synsätt belyses för att ge en ökad förståelse samt att hjälpa dem i rätt riktning. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva stycken vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Efter operationen får personerna en mer positiv inställning till livet ur de tre perspektiven. De upplevde att de passade in i samhället, samt orkade delta i sociala och fysiska sammanhang. En tid efter operationen upplevde deltagarna att de föll tillbaka i gamla vanor vilket gav dem en sämre livskvalité. De belyste att operationen var ett verktyg och själva jobbet återstod och en utmaning väntades som vissa hanterade bättre en andra. Slutsatser: Det är viktigt att ge personerna bra stöttning och information för att de ska kunna bevara sin nya livsstil. De genomgår en stor psykisk påfrestning därför behövs det psykoterapi och vägledning till att finna en lämplig copingstratagi för att hantera olika situationer. / Background: Obesity is now a growing problem in the world and as a result, several do gastric bypass surgery for weight loss. It is important that the experiences from a physical, mental and social approach is illuminated to provide a better understanding and to help them to right direction. Aim: To describe the experience situation of life a one person after doing a gastric bypass surgery from a physical, psychological and social perspective. Method: A descriptive study of eleven scientific articles. Results: After a gastric bypass, the people have a more positive attitude towards life according the three perspectives. They experienced that they fit into society and could participate in the social and physical context in a better way than before. Sometime after the surgery, the participants experienced that they were back into the old habits which gave them a worse quality of life. They ment that the operation was a tool but the hard part remained and they expected a challenge, as some managed better than others. Conclusions: It is important to give people good support, and information to enable them to preserve their new lifestyle. They are making a great mental effort, therefore they are indeed of psychotherapy and guidence to find a suitable copingstrategy to handle different situations.

<p>Fetman i Sverige har under de senaste två decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta är hälsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förväntas öka ytterligare om ingenting görs åt problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsåren samt individer som utvecklar svår fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under åldern 20-64 år där kostnader och effekter observeras med hjälp av en beslutsträdsmodell. Både gastric bypass och prevention påvisas vara kostnadseffektiva behandlingsmetoder mot fetma. Gastric Bypass visas vara mer effektiv än en studerad befolkningsinriktad preventionsåtgärd. Slutligen påvisas att effektiva högriskpreventioner kan bidra med en högre samhällsnytta än gastric bypass operationer.</p><p> </p><p>Nyckelord: Fetma, Gastric Bypass, Prevention</p><p> </p> / <p>The prevalence of obesity has increased rapidly the past two decades. As a consequence the health expenditures related to obesity are high and are expected to increase if nothing is done.</p><p>The objective of this thesis was to study whether prevention in early years or gastric bypass is the preference from a societal perspective as an intervention to obesity. I develop three hypothetical cohorts; status quo, effective prevention in early years and people whom develop obesity have gastric bypass surgery. The cohorts are followed from age 20 to age 64 where costs and effects are observed using a decision tree model. The results were that both gastric bypass and prevention in early years are found to be cost-effective treatments to obesity. Gastric bypass is found being more effective than a studied population-based prevention. Effective high-risk preventive methods can contribute to a higher benefit to society than a gastric bypass surgery.</p><p> </p><p>Keyword: Obesity, Gastric Bypass, Prevention</p><p> </p>

Fetman i Sverige har under de senaste två decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta är hälsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förväntas öka ytterligare om ingenting görs åt problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsåren samt individer som utvecklar svår fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under åldern 20-64 år där kostnader och effekter observeras med hjälp av en beslutsträdsmodell. Både gastric bypass och prevention påvisas vara kostnadseffektiva behandlingsmetoder mot fetma. Gastric Bypass visas vara mer effektiv än en studerad befolkningsinriktad preventionsåtgärd. Slutligen påvisas att effektiva högriskpreventioner kan bidra med en högre samhällsnytta än gastric bypass operationer.   Nyckelord: Fetma, Gastric Bypass, Prevention / The prevalence of obesity has increased rapidly the past two decades. As a consequence the health expenditures related to obesity are high and are expected to increase if nothing is done. The objective of this thesis was to study whether prevention in early years or gastric bypass is the preference from a societal perspective as an intervention to obesity. I develop three hypothetical cohorts; status quo, effective prevention in early years and people whom develop obesity have gastric bypass surgery. The cohorts are followed from age 20 to age 64 where costs and effects are observed using a decision tree model. The results were that both gastric bypass and prevention in early years are found to be cost-effective treatments to obesity. Gastric bypass is found being more effective than a studied population-based prevention. Effective high-risk preventive methods can contribute to a higher benefit to society than a gastric bypass surgery.   Keyword: Obesity, Gastric Bypass, Prevention

Bakgrund: Enligt forskning finns en ökad risk att utveckla alkoholbrukssyndrom efter en gastric bypass operation. Detta har även uppmärksammats inom den beroendemedicinska vården. För att få en ökad förståelse för dessa patienter och kunna utveckla vården behöver patienternas egna upplevelser lyftas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur personer med alkoholbrukssyndrom som genomgått gastric bypass upplever skillnader i sitt alkoholbruk före och efter det kirurgiska ingreppet och deras beskrivning av behov av stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer som genomgått en gastric bypass-operation och även fått behandling för alkoholbrukssyndrom. En kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning användes. Resultat: I analysen av insamlat intervjumaterial framkom åtta underteman som resulterade i två huvudteman, Operationens påverkan på alkoholkonsumtion och Önskan om förbättrad eftervård. Resultatet visade att det är skillnader för patienter före och efter operation gällande sin alkoholkonsumtion. Det framkom även tydligt att uppföljningar efter operation var bristande. Slutsats: Det beskrivs skillnad i alkoholens effekter efter en genomgången gastric bypass operation, många upplever snabbare berusning av en mindre mängd alkohol som i sin tur ökar suget efter mer. Många upplever att det faller mellan stolarna efter operationen. De få uppföljningar som blir av är inte vad patienterna önskar, de berör ingen del av det psykiska måendet eller den identitetskris denna kroppsliga förändring innebär. Det efterfrågas även ett bättre samarbete mellan olika vårdinstanser som kan bidra med tydligare information, där sjuksköterskan kan identifiera omvårdnadsåtgärder för varje unik patient. / Background: According to research, there is an increased risk of developing alcohol use syndrome after gastric bypass surgery. This has also been noticed in addiction medicine care. To gain an increased understanding of these patients and be able to develop care, the patients' own experiences need to be highlighted. Aim: The purpose of this study is to describe how people with alcohol use syndrome who have undergone gastric bypass experience differences in their alcohol use before and after the surgical intervention and their description of the need for support. Method: Semi-structured interviews were conducted with ten persons who underwent gastric bypass surgery and received treatment for alcohol use syndrome. A qualitative content analysis with manifest orientation was used. Results: In the analysis of collected interview material, eight subthemes emerged that resulted in two main themes, the operation's impact on alcohol consumption and the desire for improved aftercare. The results showed that there are differences for patients before and after surgery regarding their alcohol consumption. It also became clear that follow-ups after surgery were lacking. Conclusion: There is a difference in the effects of alcohol after gastric bypass surgery, several persons experience faster intoxication from a smaller amount of alcohol, which increases the desire for more. Several persons feel neglected after the operation. The few follow-ups that do occur are not what the patients desire, due to the lack of interest regarding the mental state or the identity crisis this bodily change entails. There is also a demand for better collaboration between different care agencies that can contribute with clearer information, where the nurse can identify nursing measures for each unique patient.

SAMMANFATTNING Inledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår. Stöd har ett starkt samband till personer med övervikt och fetma, särskilt i samband med att förnya eller förändra vanor. Dessa personers behov av stöd kan kopplas till sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet, vars uppgift är att vara till hjälp genom att exempelvis stötta, informera och motivera. Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av konsekvenser och stöd efter gastric bypass kirurgi. Metod En kvalitativ forskningsansats valdes som metod till studien för att få ta del av individers individuella och subjektiva upplevelser och på så vis besvara föreliggande syfte. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått en gastric bypass operation med en utarbetad intervjuguide som grund. Resultat Informanterna beskrev den fysiska och psykiska hälsan som något mycket viktigt för att kunna få ihop en god livsstil. De informanter som hade positiva upplevelser sett till operationen talade för allt det goda som förändringen innebar, medan informanterna med negativa upplevelser tydligt kunde beskriva även de ogynnsamma sidorna av ingreppet. Alla informanter var eniga om att viktminskningen var det mest fördelaktiga operationen fört med sig samt att ingreppet i sig varit livsförändrande oavsett dess följder. Upplevelser av tillfredställande och otillräckligt stöd efter operationen varierade i hög grad hos deltagarna i studien. Trots detta var alla överens om att stödet behöver uppmärksamhet och många förslag på förändringar samt förbättringar uppgavs. Slutsats Gastric bypass har en god viktreducerande effekt som för med sig en rad positiva samt negativa konsekvenser. En oro finns beskriven inför framtiden och det eventuellt kommande behovet av sjukvård. Därför kan en kompetenshöjning med användande av tvärvetenskapliga vårdinsatser vara till fördel för personer med fetma.Nyckelord: Överviktskirurgi, Gastric bypass, Konsekvenser, Stöd.

Bakgrund Idag är Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) en vanlig behandlingsform mot fetma med väldokumenterade effekter på långsiktig viktminskning. De faktorer som bidrar till viktnedgången efter RYGB är komplexa och delvis oklara, varav en är smakförändringar. Betydelsen av smakförändringar på patienternas matvanor är relativt outforskad liksom patienternas egna upplevelser av fenomenet. Hur skulle patienterna beskriva sina smakförändringar och hur har det påverkat dem fysiskt och psykiskt? Syfte Syftet med studien är att utforska upplevelser och erfarenheter av smakförändringar hos patienter som genomgått en RYGB. Metod Sex kvalitativa djupintervjuer genomfördes med informanter som genomgått RYGB i Värmland, 2012, och som upplevt smakförändringar. Informanterna söktes upp via Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) och intervjuades enskilt. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide som stöd. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde skillnader i både smak och konsistens efter operationen vilka sammanfattas under begreppet ”sensoriska förändringar”.  De vanligaste förändringarna var en sänkt preferens för söta och feta livsmedel samt för alkohol och en ökad preferens för salta livsmedel. De sensoriska förändringarna inverkade positivt på matvanor och vikt och den dominerande känslan hos informanterna var tacksamhet. Andra känslor som uppstod var bland annat besvikelse, förvåning och saknad, då mat som tidigare uppskattats inte längre kunde avnjutas i samma utsträckning.  Informanterna upplevde ofta sensoriska förändringar och överkänslighet av samma livsmedel men ansåg att de var fristående fenomen. Slutsats Sensoriska förändringar efter RYGB väckte övervägande positiva känslor och underlättade övergången till hälsosammare livsmedelsval. Ökad information om sensoriska förändringar före operation skulle kunna öka förberedelsen och tryggheten för patienten. / Background Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) is a common treatment for obesity with well- documented effects on long-term weight reduction. The mechanisms by which RYGB causes weight loss are complex and not fully understood, but partly include taste changes. The importance of these changes on patients eating habits is relatively unexplored as well as their own experiences of the phenomenon. How would patients describe their taste changes and how has it affected them physically and psychologically? Objective The purpose of this study is to explore the perceptions and experiences of taste changes in patients who have undergone RYGB surgery Method Six qualitative interviews were performed with informants who underwent RYGB in Värmland, 2012, and who experienced taste changes. The informants were found from Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) and were interviewed separately. To assist the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results The informants were found to experience differences in both taste and texture after surgery and these were concentrated to the concept "sensory changes". The most common changes were a reduced preference for sweet and fatty foods as well as for alcohol, and an increased preference for salty foods. The sensory changes had a positive impact on eating habits and weight. The dominant feeling was gratitude. Other emotions that arose were disappointment, surprise and longing, when food that previously had been appreciated no longer could be enjoyed to the same degree. The informants often experienced sensory changes and hypersensitivity of the same food but felt that they were stand-alone phenomenon. Conclusion Sensory changes after RYGB mainly aroused positive feelings and facilitated the transition to healthier food choices. Increased information about sensory changes before surgery could increase the preparation and safety for patients

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.