No description available.

SAMMANFATTNING Inledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår. Stöd har ett starkt samband till personer med övervikt och fetma, särskilt i samband med att förnya eller förändra vanor. Dessa personers behov av stöd kan kopplas till sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet, vars uppgift är att vara till hjälp genom att exempelvis stötta, informera och motivera. Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av konsekvenser och stöd efter gastric bypass kirurgi. Metod En kvalitativ forskningsansats valdes som metod till studien för att få ta del av individers individuella och subjektiva upplevelser och på så vis besvara föreliggande syfte. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått en gastric bypass operation med en utarbetad intervjuguide som grund. Resultat Informanterna beskrev den fysiska och psykiska hälsan som något mycket viktigt för att kunna få ihop en god livsstil. De informanter som hade positiva upplevelser sett till operationen talade för allt det goda som förändringen innebar, medan informanterna med negativa upplevelser tydligt kunde beskriva även de ogynnsamma sidorna av ingreppet. Alla informanter var eniga om att viktminskningen var det mest fördelaktiga operationen fört med sig samt att ingreppet i sig varit livsförändrande oavsett dess följder. Upplevelser av tillfredställande och otillräckligt stöd efter operationen varierade i hög grad hos deltagarna i studien. Trots detta var alla överens om att stödet behöver uppmärksamhet och många förslag på förändringar samt förbättringar uppgavs. Slutsats Gastric bypass har en god viktreducerande effekt som för med sig en rad positiva samt negativa konsekvenser. En oro finns beskriven inför framtiden och det eventuellt kommande behovet av sjukvård. Därför kan en kompetenshöjning med användande av tvärvetenskapliga vårdinsatser vara till fördel för personer med fetma.Nyckelord: Överviktskirurgi, Gastric bypass, Konsekvenser, Stöd.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur patientens perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi. Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier. Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta. Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga. / Background: The number of bariatric surgeries performed globally is increasing in relation to an escalating obesity epidemic. Bariatric surgery leads to life-changing processes and put demands on health care staff to have knowledge about these changes from the patients’ perspective. Purpose: The purpose of the literature review was to illuminate patients’ experiences before and after bariatric surgery. Method: Thirteen scientific articles were reviewed and analysed. The combination resulted in a theme and five presented subcategories. Results: Bariatric surgery became the last chance to a better life for the patients. They had expectations of a changed life, which in many cases to great disappointment didn’t became better. The patients experienced that the mental health was disacknowledged while going through bariatric surgery and was something they wished that the health care staff had focused more on. Conclusion: Bariatric surgery is a life-changing process, why it’s important for the nurse to understand the experiences of the patient, even the emotional experience.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress. Resultat: Preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar inte utfallet av symtom på ångest och depression sex månader postoperativt. Viktnedgång predicerar inte utfallet av symtom på ångest postoperativt, däremot kan viktnedgång predicera utfallet av symtom på depression sex månader efter operation. Ingen signifikant skillnad fanns mellan pre- och postoperativa symtom på ångest eller depression. Slutsats: I en grupp patienter där symtom på ångest och depression inte varit högt förekommande preoperativt kan det vara svårt att upptäcka förändringar i hur dessa patienter mår. Fler studier behövs för att kunna ge ett utökat professionellt stöd till denna patientgrupp. / Background: People with obesity have a high prevalence of depression, anxiety, stress and binge eating/emotional eating behaviours. Aim: To analyze if and how anxiety and depression measured with the Hospital and Anxiety Depression Scale change in a group of patients who have gone through Gastric Bypass surgery. Of interest was also to study if weight loss and preoperative symptoms in stress, binge- eating and emotional eating behaviours could predict anxiety and depression postoperatively. Method: 30 patients whom all gone through Gastric Bypass surgery in Uppsala University Hospital were included in the study. All patients had answered screening questionnaires about physically wellbeing, eating disorders and stress before surgery and six months postoperatively. Results: Preoperative symptoms of stress, binge eating and emotional eating disorders do not predict anxiety and depression postoperatively. Weight loss does not predict symptoms of anxiety postoperatively, but could predict symptoms of depression six months after Gastric Bypass surgery. There was no statistically significant difference between pre- and postoperative symptoms of anxiety and depression. Conclusion: Changes in wellbeing following Gastric Bypass surgery are difficult to identify in a group of patients where the occurrence of symptoms of anxiety and depression is low preoperatively. Further research is needed to find and develop professional support to this group of patients.

Bakgrund: I Sverige är övervikt och fetma ett folkhälsoproblem. Detta tenderar till att bli allt större vilket kan ge en ökad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2. En allmänsjuksköterska möter överviktsopererade patienter varhälst i vårdsektorn hon/han arbetar. Därför är det viktigt att känna till hur dessa människor upplever sin nya vardag för att på bästa sätt kunna erbjuda dem en optimal, hälsofrämjande vård. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av vardagen efter en överviktsoperation. Metod: En självbiografisk kvalitativ studie baserat på sju böcker. Resultat: Ur analysen av datamaterialet identifierades tre huvudteman ”Ett bättre liv”, ”Kroppsliga och själsliga besvärligheter” samt ”Den nya livssituationen” samt nio subteman vilka alla belyser individers upplever av vardagen efter en överviktsoperation. Diskussion: Individer som genomgår en överviktsoperation har svårt att anpassa sig till sin nya livsstiuation trots att de samtidigt upplever ett stort välbefinnade över att bland annat ha nått sitt mål. Ett förändrat bemötande från omvärlden är ibland svår att hantera vilket leder till en osäkerhet inför den egna kroppen och kroppsuppfattning. För sjuksköterskan är det viktigt att förstå att förändringen efter en överviktoperation inte endast är fysisk utan även i allra högsta grad psykisk. Slutsats: För att livsstilsförändringen ska fortgå efter en överviktsoperation krävs att individen känner meningsfullhet i sin nya situation. Genom utbildning, inför och efter det kirurgiska ingreppet, är det lättare att leva med denna livsstilsförändring. Med tanke på att livet kan förlängas med tio år genom kraftig viktreducering och därmed även frånvaro av överviktsrelaterade sjukdomar, bör ämnet om hälsobefrämjande åtgärder för fetmadrabbade individer inkluderas i sjuksköterskans grundutbildning. / Background: Overweight and obesity is a public health problem in Sweden. This tends to become larger and may increase the risk of cardiovascular diseases and diabetes type 2. A general nurse meet patients who had undergone bariatric surgery wherever in the health sector, she/he is working. Therefore, it is important to know how these people feel about their new living in order to offer them an optimal health care. Aim: The aim of this study was to highlight people's experiences of everyday life after obesity surgery. Method: An autobiographical qualitative study based on seven books. Result: The analysis of the data identified three main themes; "A better life", "The physical and emotional discomforts” and "The new life situation” together with nine subthemes that illustrates how individuals experience their everyday lives after an bariatric surgery. Discussion: For individuals who undergo bariatric surgery has it been difficult to adapt the new life situation, even though they often experience a feeling of well-being as well as a feeling of that they have reached their goal. The changed attitude from the ‘outside world’ is sometimes difficult to manage. This leads to uncertainty about the own bodie and body image. As a nurse, it is important to understand that the difficulties after bariatric surgery are not only physical but also a mental distress and discomfort. Conclusion: To achieve that the new lifestyle should proceed after bariatric surgery it requires that the individual feel meaningfulness in their new situation. Through training before and after surgery, it is easier to live with this change. Given that life can be extended with ten years due to severe weight reduction and thus the absence of sequelae, it may be recommended that education of health promotion among obesity affected individuals should be included in the nurse’s education.

SAMMANFATTNING Att vårda patienter som lider av extremt svår fetma på en operationsavdelning kan vara en utmaning. Detta har visats genom tidigare studier som lyfter fram att medicintekniskutrustning, instrument och operationsmaterial inte är utvecklade för dessa patienters storlek och vikt. Syftet med studien var att studera hur operationssjuksköterskor upplever att vårda patienter som lider av extrem svår fetma. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en beskrivande design. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna (n=6) känner oro för patientsäkerheten, när det gäller den perioperativa vården av patienterna på operationsbordet. Bordet upplevs för smalt i förhållande till patienternas storlek och det gör det svårt att få patienten i rätt position. Ergonomin för operationssjuksköterskorna upplevs dålig men vid förflyttning finns det hjälpmedel och extra hjälp att tillgå. De upplever att det är komplext att vårda patienter med extremt svår fetma. Operationssjuksköterskorna önskar uppföljning av patienterna för att kunna utveckla vården. Det goda teamarbetet gör vårdnaden av dessa patienter till en positiv upplevelse. Operationssjuksköterskorna berörs av patienterna och önskar mer utbildning för att få förståelse för patienterna och sjukdomen. Slutsats: Att vårda patienter som lider av extrem svår fetma kräver optimal utrustning och ergonomiska förutsättningar. Det krävs specialkompetens, teamarbete och regelbundna uppdateringar. Operationssjuksköterskorna som vårdar dessa patienter värnar om dem, de blir berörda och agerar skyddande. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för att utveckla vården för patienter som lider av extrem svår fetma som genomgår operationen Duodenal Switch. Nyckelord: Extrem svår fetma, Operationssjuksköterska, Överviktskirurgi, Vårda, Attityder

Bakgrund World Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp. Gastric bypass har en positiv effekt på bland annat vikt, typ 2-diabetes, obesitasrelaterade hjärt-kärlsjukdomar samt hälsorelaterad livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva personers upplevda psykiska hälsa efter genomförd gastric bypass operation. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes då syftet med studien var att, utifrån den intervjuades perspektiv, söka förstå dennes subjektivt upplevda psykiska hälsa. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer där en utarbetad intervjuguide kopplad till studiens syfte låg till grund. Totalt genomfördes sju intervjuer. Resultat Informanterna beskrev hur den psykiska hälsan hade påverkats i varierande omfattning efter operationen. Några informanter uttryckte att de upplevde sin psykiska hälsa som bättre i jämförelse med innan operationen. För vissa informanter var den psykiska hälsan opåverkad av operationen, men de hade heller inte tidigare upplevt någon större psykisk påverkan av att vara överviktiga. En del informanter upplevde att de borde vara glada efter operationen eftersom de hade gått ner i vikt, men att de trots detta inte upplevde sin psykiska hälsa som god. Slutsats Gastric bypass kan upplevas som ett drastiskt ingrepp för att behandla obesitas och kan förutom fysiska effekter även innebära en påverkan på den psykiska hälsan postoperativt. Graden av påverkan på den psykiska hälsan är individuell och får följaktligen olika konsekvenser för individernas dagliga liv.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt. Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter. Data tolkades genom hermeneutisk texttolkning. Resultatet beskrivs i två huvudteman Att leva i en överviktig kropp och Kontinuiteten i den perioperativa dialogen skapar möjligheter för lindrat lidande. Övervikten hindrar patienter i det dagliga livet både fysiskt och psykiskt, vilket tär på krafter och erfars som en lidande kropp. Genom den perioperativa dialogens kontinuitet lindras oro och tryggheten ökar, patienter upplever att de får vara med och planera, påverka och genomföra sin vård. Delaktighet minskar oron och därmed lidandet för patienten. Den perioperativa dialogen borde vara en självklarhet eftersom förtroende och trygghet skapas genom kontinuitet och patienten får möjlighet att bevara sin autonomi.  Utan kontinuiteten i den perioperativa vården försvinner patientens möjlighet till delaktighet i sin vård. / Health professionals and the public often have negative attitudes towards patients who are overweight. The number of patients undergoing surgery for their obesity is increasing every year. A surgery for obesity is a major change for the patient and patients seek a lot of information before surgery. The perioperative dialogues have been tried in other patient groups before but not in patients with overweight. The overall aim of the study was to describe how anesthesia and theatre nurses through the continuity of the perioperative dialogue can alleviate suffering of the patient during a surgery for obesity. The study has a hermeneutic design. Data were collected with the help of the perioperative dialogue as documented on the nurse's meeting with 26 patients. Data were interpreted through a hermeneutic text interpretation.The results are described in two main themes To live in an overweight body and Continuity in the perioperative dialogue creates opportunities for the alleviation of suffering. Obesity hinders patients in daily life both mentally and physically, which is putting a strain on their forces, and is experienced as a suffering body. Through the perioperative dialogue continuity reduces anxiety and increases safety. Patients feel that they may be involved in planning, influencing and implementing their care. This participation reduces anxiety and therefore the suffering for the patient. The perioperative dialogue should be obvious as the confidence and safety created by the continuity and patients should be able to maintain its autonomy. Without continuity in the perioperative care disappear the patient's ability to participate in their care. / Den perioperativa dialogen - ett applicationsmoment som skapar kontinuitet

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och i stora delar av världen. Överviktskirurgin har ökat kraftigt de senaste åren och är idag en utbredd metod för att behandla övervikt och dess följdsjukdomar. Trots att syftet med operationen är att minska risken för ohälsa så visar studier att personer som genomgått denna typ av behandling, konsumerar mer sjukvård än personer som behandlats med andra metoder mot sin fetma. Därav är det viktigt att få en djupare förståelse för hur personer som genomgår överviktskirurgi upplever sin situation i samband med ingreppet.   Syfte: Att beskriva personers upplevelser och behov i samband med överviktskirurgi ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Teoretisk utgångspunkt: Transitionsteorin utifrån Meleis et. al., (2000) har använts som teoretisk referensram till denna litteraturstudie. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman framkom: Livet före operationen, Den första tiden efter operationen och En längre tid efter operationen. Livet före operationen beskrevs som en hopplös kamp mot vikten och beslutet att operera sig som en sista utväg. Informanterna hade stora förväntningar på operationens resultat, vilka med tiden inte alltid visade sig vara realistiska. Ingreppet beskrevs dock som en mycket positiv livsförändrande händelse. Gemensamt för informanterna var att de upplevde svårigheter med att behålla en hälsosam livsstil en längre tid efter operationen, vissa lyckades med detta, andra inte. Det framkom att informanter hade negativa erfarenheter av sjukvården. Diskussion: Resultatet visar ett behov av ökade förberedelser och stöd från sjuksköterskan inför operationen. Genom att understödja det hopp om ett hälsosammare liv, som uttrycktes efter operationen, kan sjuksköterskan motivera till livsstilsförändringar och därmed främja en hälsosam transition även på längre sikt. Resultaten tyder på att det finns ett omvårdnadsbehov som kvarstår många år efter ingreppet, samt att en god vårdrelation är av stor vikt för ett lyckat behandlingsresultat. / Abstract Background: Obesity is a growing problem in Sweden and in many parts of the world. Bariatric surgery has increased dramatically in recent years and is now a widespread method to treat obesity and its sequelae. Although the purpose of the surgery is to reduce the risk of illness, studies show that patients, who have undergone this type of treatment, consume more healthcare resources than those treated with other methods to manage their obesity. It is therefore important to better understand how individuals who undergo bariatric surgery experience their situation in the context of the intervention. Purpose: To describe individual´s experiences and needs associated with bariatric surgery from a caring science perspective. Theoretical basis: Theory of Transition by Meleis et. al. (2000) has been used as a theoretical framework for this study. Methods: A systematic literature review based on eight scientific articles with qualitative approach. Results: Three themes emerged: Life before the surgery, the first period after the surgery and a longer period after surgery. Life prior to the surgery was described as losing a battle against obesity and the decision to undergo surgery was regarded as a last resort. The respondents had high expectations of the surgery results, which in time did not always prove to be realistic. The procedure was described as a very positive life changing event. It showed to be common for the respondents to experience difficulties in maintaining a healthy lifestyle for a prolonged period of time after the surgery. However, some were able to achieve this whilst others were not. It was revealed that respondents had negative experiences of health care. Discussion: The results show a need for increased preparation and support from the nurse before surgery. By supporting the hope of a healthier life, as expressed after the surgery, the nurse can motivate lifestyle changes and thus promote a healthy transition in the longer term. The results suggest that there is a need for nursing care that persists for years after the procedure, and that a good care relationship is vital for a successful treatment outcome.

Bakgrund: Övervikt är en folksjukdom som ökar globalt, vilket ökar risken för andra sjukdomar. Det finns flera olika operationsmetoder som genomförs för att hjälpa patienter att gå ner i vikt när det inte klarar av detta på egen hand. Efter operationen kan det uppstå konsekvenser som patienterna inte har räknat med. Det är därför viktigt som sjuksköterska att känna till dessa för att förbereda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva den vuxna personens psykosociala upplevelser efter en överviktskirurgi, samt vilka datainsamlingsmetoder som användes i de valda artiklarna. Metod: Studien utformades efter en deskriptiv design och sammanställdes från 13 vetenskapliga artiklar, med åtta kvantitativa och fem kvalitativa artiklar som hämtades från databasen PubMed. Artiklarna granskades av båda författarna och sedan sammanställdes. Huvudresultat: Studien visade att personer erfarar positiva upplevelser efter överviktskirurgin men även många negativa, som de inte hade räknat med. Deltagarna upplevde ett bättre psykiskt välbefinnande, de kände sig attraktiv och mer socialt accepterad i samhället, men de upplevde även negativa förändringar med kroppen som påverkade dem psykosocialt. Slutsats: Viktnedgången efter överviktskirurgin upplevdes både positivt och negativt. Personerna i studien visade ett beroende av omgivningens åsikter om deras utseende. Detta upplevdes som ett problem och skapade en sämre psykisk hälsa och hämmade personerna psykosocialt. / Background: Obesity is an endemic disease that increases globally, and it brings risk for other diseases. There are differently surgical methods implement to help patients to lose weight when they can't handle it by themselves. There are some complications that can arise after the surgery that the patients have not seen before surgery, that's why it is important for the nurse to give the patients information before they decide to go through with the surgery. Aim: The aim of the study was to describe adult’s psychosocial experiences after gastric bypass and find the data collection methods that was used in the selected articles. Method: The study was formed after a descriptive design and compiled by 13 scientific articles, eight quantitative and five qualitative articles retrieved from the database PubMed. The articles have been reviewed by the two authors and then compiled. Main Results: The study showed that people felt positive experience after the obesity surgery but many had negative experience, that they did not expect. The participants experienced improved mental wellbeing and felt attractive again and they felt more socially accepted in the society. They also felt negative changes with the new body that affects them psychosocial. Conclusion: Weight loss after an obesity surgery experienced in both positive and negative ways. People in this study was dependent of what other people thought about their body image. These experiences was a problem and it creates an even worse mental health and it inhibits people psychosocially.