I denna avhandling synliggörs måltidsgörarna, en omfångsrik grupp med skilda kompetenser och yrkesprofessioner. Det gemensamma är att alla är delaktiga i måltidsgörandet genom planering, tillagning och service av måltider serverade i olika verksamheter. Avhandlingen är kvalitativ, ett empiriskt-holistiskt perspektiv, med relevans både inom och utom akademin, en så kallad frågedriven tvärvetenskap. Avhandlingens övergripande syfte är att synliggöra måltidsgörandet och den komplexitet som utmärker måltidsgörarens profession och uppgift. Detta besvaras genom fyra artiklar, uppdelat i delstudie 1: FAMM och delstudie 2: Den medvetna måltiden. Metoder som använts i studien är, forskningscirklar, dokumentstudier, intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingen belyser tre perspektiv: Ett samhälleligt perspektiv, där människors mat- och måltidsvanor relateras till samhällsutvecklingen. måltidsperspektivet som är kärnan i hela avhandlingen samt kunskapsperspektivetsom har betydelse för den gastronomiska utbildningen. Avhandlingens bidrag är att belysa: hur FAMM har vandrat från den akademiska gastronomikontexten till statliga myndigheter och vidare till måltidsgörarnas olika yrkesprofessioner i de offentliga storköken i kommuner och landsting; måltidsgörarnas komplexa och meningsskapande professioner och utmaningar i arbetet med måltidsgörandet; Den nya medvetna måltidens komplexitet med ett måltidsgörande där alla stadier genomsyras av etisk reflektion (att veta hur), från jord till bord; behovet av universitetsutbildning med gastronomiskt perspektiv samt kompetensutveckling för offentlig sektors måltidsgörare. Den gastronomiska diskursen som framträder i den offentliga måltidssektorn pekar åt samma håll som den så kallade gastronomiska revolutionen inom restaurangnäringen. Resultaten öppnar för intressanta fortsatta studier av det politiska matklimatets betydelse för måltidsgörarna och måltidsgörandet.