Ekologisk och social hållbarhet har studerats och använts som separata områden trots att exempelvis ekologiska utmaningar kan ha en påverkan på den sociala hållbarheten. Den ökande urbaniseringen kan påverka bostadsområden negativt eftersom människors hälsa samt ekosystemen drabbas. En möjlig metod för att hantera urbaniseringens konsekvenser samt gynna bostadsområden är att implementera gemensamma trädgårdar. Genom en dokumentanalys och deltagande observation syftade studien till att förstå hur ekologiska satsningar i form av gemensamma trädgårdar inom bostadsgårdar kan bidra till social hållbarhet på Lindängen. Vidare syftade studien till att undersöka hur Malmö stad arbetade med ekologiska satsningar för att främja de utvalda sociala aspekterna. Resultatet från dokumentanalysen kan tolkas som att kommunen tillämpade stadsplanering som metod för att främja sociala interaktioner, trygghet och social integration genom mötesplatser. Dock saknades tydliga mål och strategier gällande social interaktion i ekologiska satsningar. Den gemensamma trädgården på den utvalda bostadsgården på Lindängen bidrog till sociala interaktioner, trygghet och social integration genom att det fanns ett socialt nätverk och en gemenskap som främjade samtliga aspekter. Dock fanns även en exkludering, möjligtvis på grund av bristen på mångfald mellan hyresgästerna. Vidare fanns en brist i tydlighet gällande hur Malmö stad arbetade och inkluderade ekosocial integration i ekologiska satsningar. Därmed var det svårt att avgöra om kommunen arbetade med en ekosocial integration. Därför krävs ytterligare forskning gällande Malmös arbete med att studera ekologisk och social hållbarhet i relation med varandra.