Engelsk titel: “Mealtime- important communication?”- A study of communication at mealtime situations in preschool Studiens mål: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kommunikationen vid måltidssituationen på förskolor ser ut idag. Bakgrund: Att våra matvanor grundläggs i unga år är sedan länge känt. Huvudansvaret för att matvanorna blir goda är på grund av vårdnadshavarna, men eftersom barn vistas så många timmar utanför hemmet, har även en del av ansvaret lagts på förskolan eller skolan. Metod: Vi har avgränsat oss till att studera skillnader kring kommunikation vid traditionell måltidssituation respektive servering av buffé mellan förskollärare och barn, där både flickor respektive pojkar i åldern 4-5 år deltog. För att undersöka dessa skillnader har vi gjort två videoobservationer. Den första videoinspelningen skedde på förskolan som serverade maten på traditionellt vis och den andra videoinspelningen ägde rum på förskolan som hade självservering, i form av buffé. Litteraturen har haft sin utgångspunkt i kommunikation vid måltidssituationer i förskolan. Bernsteins teori om makt och kontroll har använts i denna avhandling. Resultat: Studien visar att matstunden också är en viktig pratstund i förskolan och att skillnader finns ur ett genusperspektiv. Förskolläraren uppvisar även ha en betydande roll kring kommunikationen vid måltidssituationer i förskolan. Skillnader mellan den traditionella måltidssituationen och buffémåltidssituationen rådde, där starkare lärarkontroll gällande öppna frågor och organisatoriska förutsättningar befann sig under den traditionella måltidssituationen. Under buffémåltidssituationen rådde det en starkare lärarkontroll mot pojkar än mot flickor. Det rådde även en starkare lärarkontroll gällande regler och tillsägelser under denna måltidssituation.