Att som kvinnlig servitör bli utsatt för kränkande behandling från gäster är mer en regel än undantag. Trots detta omfattande problem är det inte är särskilt omdiskuterat. Syftet med denna studie är att söka förståelse kring hur kvinnliga servitörer upplever gästers kränkande behandling på arbetsplatsen. Med utgångspunkt i informanternas subjektiva upplevelser är syftet även att förstå var informanterna drar gränsen för vad som är ett acceptabelt beteende och när det inte längre är möjligt att upprätthålla en professionell yrkesroll utan att ens privata känslor tar över. Genom tre semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor som arbetar inom restaurangbranschen, har deras berättelser analyserats på ett reflexivt och tematiskt vis för att på så sätt kunna besvara hur dessa ser på kränkningar och möjligheten att hantera dem. Centralt för analysen har varit servitörernas emotionella arbete, där positiva känslor uppmuntras och negativa känslor förträngs. Faktorer som kön, ålder och social klass har visat sig vara av vikt för vem som utsätter kvinnliga servitörer för kränkningar, samt på vilket sätt dessa genomförs. Chefernas inställning till vad som anses vara ett acceptabelt beteende har också visats färga informanternas möjligheter att dra gränsen vid kränkande behandling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Tjejmilen marknadsfördes av arrangörerna från premiäråret 1984 till och med 1989, för att ta fasta på hur distinktionen mellan manligt och kvinnligt kön framställs och hur detta i förlängningen kan få betydelse för förståelsen av deltagandet i Tjejmilen. Studien har en poststrukturalistisk diskursteoretisk ingång och genomförs genom en kombinerad diskurs-, text- och bildanalys. I närläsningen av materialet som består av den marknadsföring arrangörerna skickade ut inför Tjejmilen mellan åren 1984 och 1989 har dessa teman varit centrala: hur kön konstrueras i materialet, anspelning på ett kvinnligt självförverkligande, vilken roll kön spelar i sammanhanget samt hur manliga respektive kvinnliga idrottare presenteras. Analysen visar att diskursen kring kvinnors idrott i marknadsföringen konstruerar och reproducerar bilden av idrottande kvinnor som passiva och måttfulla i sitt idrottsutövande, samtidigt som marknadsföringen anspelar på kvinnligt självförverkligande genom att lyfta hälsofrämjande aspekter och framgångsideal relaterat till idrottsutövande och presentera ett alternativ till idrottskvinnor som passiva genom att artikulera vältränade kvinnor i bild- och textmaterialet.

No description available.

<p>Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier.</p><p>Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.</p>

<p>My study deals with a genre of Japanese comics called yaoi, or boys’ love. My aim is to study masculinities appearing in this genre and how they interact. In my stories, a younger boy and an older one, or a grown man, fall in love and sometimes come as far as intercourse. The young boy behaves in a way that could be interpreted as him being a girl under cover. Because of that I also discuss if yaoi is a challenge to heteronormativity, or if it actually confirms it.</p><p>In support of the view that the boy could be read as a girl is the inequality in power between the two lovers, but also the way the young boy is depicted; he is always drawn as smaller, with large eyes, whereas the older part is taller with broad shoulders. The older boy/man may represent one of two kinds of masculinity. Either cruel, brutal and violent, or kind but manly. Both these kinds of personality are very protective, sometimes in a way difficult to separate from controling, and they also harass the younger part with kisses and caresses and sometimes rape. The younger boy represents a masculinity which is more passive and sensitive. The harassment and even the rapes are accepted without further comments as acts of love.As I see it, with the help of Janice Radway, the young boys’ accepting of their lovers scorn and violence, legitimizes male dominance over women and subordinated masculinities. That’s why yaoi may be seen as confirming heteronormativity instead of questioning it.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder.</p><p>Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet.</p><p>Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme.</p><p>Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär. Pojkar i sexårsåldern aktiverar sig med actionleksaker, bygga, spela och har egenskaper som förstärker agerande. Dessa saker skapar olika referensramar för vad barnen vill jobba med när de blir äldre. Genom att en flicka börjar aktivera sig med typiska pojklekar visar hon att pojkens lekar är något att eftersträva, men om en pojke leker med flickans lekar så kan det finnas en risk för att han nedvärderas.</p><p>Det finns en tendens på att flickor rör sig inom fler områden än pojkar. Men ju äldre pojkarna blir desto mer rör de sig också inom fler områden. Detta gäller både handlingar, egenskaper och aktiviteter.</p><p>Sammanfattningsvis är det viktigt att inte hålla isär flickan och pojken och se dem som varandras motsatser, eftersom man då inte bara begränsar flickans möjligheter i livet, utan också pojkens.</p>

No description available.

<p>Vi har i vår studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anställda på företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berättelser sökt efter betydelser och därigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstämmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strävan efter att vara jämställd, och dess tillämpning i praktiken. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår ifrån Joan W. Scotts förståelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak använt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och Förändring. Syftet har ringats in med våra frågeställningar: Hur kan könsstrukturen beskrivas på Eventia, och hur kommer diskriminering till uttryck? Hur överensstämmer föreställningar om kön med den sociala praktiken på Eventia? Vilka jämställhetsmetoder kan identifieras och hur relaterar dessa till jämställdhetsdiskurser?Till sist förde vi också ett resonemang om vilka följder och effekter som ovanstående bidrar till. Våra slutsatser är: Vi tycker oss kunna påvisa att det råder en diskrepans mellan Eventias strävan att vara jämställd och dess tillämpning i praktiken. Vi kunde också skönja diskriminerande strukturer av både direkt och indirekt slag. Vi menar också att föreställningar om kön på olika sätt får betydelse i praktiken, bl.a. i samband med egenskaper som en bra chef antas ha, och där dessa är könsmärkta utifrån en manlig norm. Men även att de som intervjupersonerna kopplar ihop med kvinnliga egenskaper, inte värdesätts utan tvärt om ses som hindrande för löne- och utvecklingsmöjligheter. Vad beträffar den diskursiva jämställdheten så menar vi att företagets strävan ligger i linje med den av samhället föreskrivna, men att det råder en diskrepans mellan ideologi och praktik.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of my study has been to investigate which expectations students at The Hotel and Restaurant Programme have for their futue working life and labour market. I want to investigate if these expectations are important factors that female dominance is large within the meal service sector. I have chosen to do qualitative interviews to discover these expectations.</p><p>Some explanations that the respondent give for the gender differences within the restaurant and meal service sectors are the old tradition of male and female work. Furthermore the possibility of becoming well known within the market and the possibility for personal development in this market are described as important factors.</p><p>The answers to my questions show that all respondents are positive to future work markets; also they all want to work within the restaurant sector and not in the meal service sector. The reasons for their choice cannot give a complete explanation to why female dominance is so big within the meal service sector.</p><p>Keywords: Gender, status and celebrity-hood.</p>

<p>Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22).</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar.</p><p>Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning.</p><p>Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.</p>