Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkom hur vissa generella motståndsresurser går att se i de hjälpande omständigheterna samt hur kvinnorna då verkar kunna skapa sig en känsla av sammanhang. Detta sammantaget skulle kunna förklara varför just dessa omständigheter hjälper kvinnorna att skapa sig ett nytt liv. / In this study we have attempted to create an understanding of which circumstances help women who are victims of trafficking for sexual exploitation to go ahead and build a new life. To achieve this understanding a qualitative interview study was made where people who help these women shared their experience and knowledge. Based on their statements five themes, that describe the helping circumstances, have been identified in the analysis. These themes describe for example how women get away from their traffickers through others, how they are described as strong survivors, how they need time, encouragement and to get order in practical issues and how relationships and a hope for the future can give them strength. These circumstances, which emerged help women to build a new life, were then interpreted based on the salutogenic model with focus on general resistance resources and a sense of coherence. With these theories as a starting point, it became clear how some general resistance resources can be seen in the helping circumstances and how the women seem to be able to find a sense of coherence. Taken together, this could explain why these circumstances help women build a new life.

Våld i nära relation är ett globalt problem och kränker våldsutsatta kvinnors handlingsfrihet, livsutrymmet och mänskliga rättigheter. Kvinnor är överrepresenterade offer för våld i nära relation och forskningen kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser är begränsad. Syftet med vår studie var att undersöka hur tidigare forskning uppmärksammat uppbrottsprocesser som våldsutsatta kvinnor genomgår när de lämnar våldsutövande män. Vi har undersökt främjande och hindrande faktorer i kvinnornas uppbrottsprocesser. Utifrån en integrativ litteraturstudie har 12 vetenskapliga artiklar valts ut där resultatet tematiserats varpå en analys har genomförts utifrån ett intersektionellt perspektiv och generella motståndsresurser. Resultatet visar att uppbrottsprocesser är komplexa och att okunskap i omgivande nätverk och hos professionella som arbetar med våldsutsatta kvinnor finns. I analysen framkommer det att uppbrottsprocessen inte kan ses utifrån ett perspektiv utan att faktorer innan, under och efter uppbrottet måste beaktas för att ge våldsutsatta kvinnor det stöd de behöver. / Domestic violence is a global issue and violates abused women's latitude, living space and human rights. Women are overrepresented victims of domestic violence and research about abused women’s breakup processes is limited. The purpose of this study was to examine how former research describes abused women’s breakup processes when they leave violent men. We have investigated facilitating and obstructing factors in women’s breakup processes. With an integrative literature study 12 science articles have been chosen where the results have been thematized whereupon an analysis have been implemented from an intersectional perspective and general resistance resources. The result indicates that breakup processes are complex and that ignorance in surrounding networks and among professionals who work with abused women exists. The analysis shows that the breakup process can’t be seen from only one perspective but that factors before, during and after the breakup must be accounted for to be able to give the support that abused women need.