Inledning Knäleden fungerar som en gångjärnsled och kan normalt sträckas c.a.5 grader och böjas i c.a.140 grader. Funktionen bygger mycket på stabilitet samt rörlighet, den artikulära kapseln runt knät är tunn men stabiliseras upp av omkringliggande ligament och senor med tillhörande muskler. Artros är den mest förekommande degenerativa sjukdomen i knäleden. Vid artros finns en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Konventionell röntgenundersökning är standardmetod för diagnostik av knäledsartros, fyndet vid artros är fr.a. sänkt höjd av ledspringan i knät. Som standard tas 3 röntgenbilder, en frontalbild, en sidobild och en axialbild över knäskålen. För att förenkla att bilden blir korrekt inställd kan genomlysningsassistans användas. Syfte Syftet är att jämföra två olika tekniker för att undersöka knäleden vid misstanke om knäledsartros. Metod Studien genomfördes som en strukturerad observationsstudie. Författaren hade i förväg planerat vad som skulle observeras och hur det skulle registreras. Observationen genomfördes på Lindesbergs Lasarett (sjukhus A) och på Örebro Universitetssjukhus (sjukhus B) vilka använder sig av olika tekniker vid undersökning av knäledsartros. Resultat Medelvärdet för antalet exponeringar på sjukhus A var 3 bilder/patient. Medelvärdet för antalet exponerade bilder på sjukhus B var 4,2 bilder/ patient. Undersökningstiden var på sjukhus A i medeltal 9,2 minuter och på sjukhus B 11,5 minuter. Medelvärdet för patientstråldos per undersökning på sjukhus A beräknades till 0,55 Gycm2 (0,1833/bild) och på sjukhus B 0,70 Gycm2 (0,1667/bild). Konklusion Denna begränsade studie visar att antalet bilder per patient är lägre om genomlysningsassistans används för inställning för exponering av frontal- och sidoprojektion.Vidare har studien visat att genomlysningsmetoden ger kortare undersökningstider och lägre stråldos till patienterna.