<p>The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics</p>

The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics

Uppsatsens syfte är att undersöka vad man får veta om texter som är granskade med bedömningsmetoderna processbarhetsanalys, performansanalys och genrebaserad analys på texter skrivna av elever som läser svenska som andraspråk. Resultatet visar att både performansanalysen och den genrebaserade analysen ger en mångsidig bild av texternas språkliga och innehållsliga kvaliteter och täcker in fler mål från kursplanen, medan processbarhetsanalysen är mer inriktad på var i språkutvecklingen eleverna befinner sig och inte tar hänsyn till innehållsmässiga kvaliteter. Performansanalysen har ett starkt fokus på ordförråd och grammatik samt på komplexitet och korrekthet, medan den genrebaserade analysen fokuserar på textens syfte, struktur och genrerelaterade drag. Processbarhetsanalysen fokuserar däremot på de underliggande procedurer som styr den grammatiska utvecklingen. Undersökningen visar att ingen av de tre metoderna lämpar sig bättre än den andra för bedömning av texter. De bidrar med olika typer av information kring elevernas språk- och kunskapsutveckling och därför kan kombineras för att komplettera varandra.

A large portion of network resources is consumed by video traffic, and this increasing demand causes challenges in the area of video coding. As the expectations for high-quality video grow the required bitrate rises in accordance, which motivates research on lowering bitrates. This research investigated the question: How can genre-based video transcoding (using x265) be improved for animated Video On Demand-content, to maintain the subjective quality of the current profile at a lower bitrate? A transcoding profile for animated content was created with an improved motion estimation technique and an experimental change of AQ mode. A double-blind AB test was conducted where the users were exposed to 10 video pairs transcoded with the old and the new transcoding profile and chose their preference. 570 people participated. Results show that for most instances people barely saw any difference between the profiles, but a small difference in perceived quality for 2D and 3D content. Consequently, it appears that there is a potential for reducing the bitrate for animated content but further exploration is required to draw statistically significant conclusions. / En stor del av nätverksresurserna används till videotrafik, och denna ökande efterfrågan medför utmaningar inom området videkodning. När förväntningarna på högkvalitativ video ökar stiger den krävda bithastigheten i enlighet, vilket motiverar forskning kring låga bithastigheter. Denna forskning undersökte följande fråga: Hur kan genrebaserad videotranskodering (med hjälp av x265) förbättras för animerat Video On Demand-innehåll, för att bibehålla den subjektiva kvaliteten hos den nuvarande profilen med en lägre bithastighet? En transkoderingsprofil för animerat innehåll skapades med en förbättrad motion estimation-teknik och en experimentell förändring av AQ-läge. En dubbelblint AB-test genomfördes där användarna exponerades för 10 videopar transkoderade med den gamla och den nya profilen, och valde sin preferens. 570 personer deltog. Resultaten visade att för de flesta instanserna såg deltagarna knappt någon skillnad mellan profilerna, men en viss skillnad i upplevd kvalitet för 2D- och 3D-material. Följaktligen verkar det som om det finns potential att minska bithastigheten för animerat innehåll, men att detta måste undersökas ytterligare för att dra statistiskt signifikanta slutsatser.

The present thesis aims to describe teenagers as peer reviewers and explore possible benefits of giving feedback. My study was carried out in two EFL classrooms in year eight in a Swedish lower secondary school, where the pupils were engaged with the written task to write an informative reply letter in English. The teaching unit included negotiations of a joint criteria list, feedback training, peer review, and the production of first and final drafts of the reply letter. Data were collected from multiples sources: texts produced in class, audio- and video-recordings, questionnaires and interviews. My main findings suggest that pupils can learn about writing from giving feedback. By adopting a reader perspective, the pupils raised their genre and audience awareness. Moreover, the peer-reviewed reply letters served as inspiration both in terms of transfer of structure, such as rhetorical organisation, and of ideas and content. Self-reports indicated that the pupils in my study enhanced their ability to self-assess and edit their own writing, which suggests that transferable skills were developed as a result of peer review. As regards micro-level aspects of writing, reading and commenting on peers’ reply letters seemed to influence a smaller number of pupils to transfer patterns and spelling. In their role as peer reviewers, the pupils successfully identified strengths and weaknesses in their peers’ writing, but the feedback comments did not include much specific formative information. My findings contribute to research on L2 writing and peer feedback by showing that younger learners can benefit from giving feedback. This is significant since previous research has mainly been carried out at university and college level. In addition, by combining text analyses, classroom observation and pupils’ self-reports, my study offers a comprehensive understanding of peer review. / Syftet med min licentiatuppsats är att beskriva tonåringar som kamratbedömare och undersöka möjliga fördelar med att ge feedback. Min studie genomfördes i två engelskklassrum i årskurs åtta i en svensk högstadieskola där eleverna  arbetade med att skriva svarsbrev på engelska. Arbetsområdet inkluderade diskussioner om en gemensam kriterielista, träning i att ge feedback, kamratbedömning och skriftlig produktion av utkast och slutlig version av svarsbrevet. Material samlades in från flera olika källor: de texter som skrevs i klassrummet, ljud- och videoinspelningar, enkäter och intervjuer. Mina resultat visar att elevers eget skrivande kan gynnas genom att ge feedback. Genom att de fick ett läsarperspektiv på sitt skrivande ökade elevernas medvetenhet om genre och mottagare. Dessutom fungerade de brev som eleverna läste och gav feedback på som inspiration, vilket visades genom att de överförde disposition och strukturer, samt idéer och innehåll till sitt eget skrivande. Eleverna uttryckte själva att de förbättrade sin förmåga att självbedöma och rätta sina texter, vilket indikerar att det är möjligt att utveckla överförbara färdigheter genom att bedöma andras texter. Ett mindre antal elever överförde ord och grammatiska strukturer från sina kamraters texter, men överlag påverkades skrivandets mikronivå i mindre utsträckning än makronivån (organisation och innehåll). I sin roll som kamratbedömare kunde eleverna  identifiera styrkor och svagheter i sina klasskamraters texter, men deras feedbackkommentarer innehöll relativt lite formativ information. Tidigare forskning inom området har främst utförts på högskole- och universitetsnivå  och mina resultat bidrar till forskning om skrivande i främmande språk och kamratfeedback genom att visa att också högstadieelevers skrivande kan gynnas av att ge feedback.