This thesis studies the intersection of crafts and feminism in the Swedish context by focusing on two events organized in Stockholm in the spring of 2018: a feminist market and a #MeToo tagging event. The thesis focuses on the relationship between crafts and contemporary feminism in the Swedish context, in particular how feminism is expressed and done through crafts as well as what kind of feminism is expressed and whom it can be said to represent. Moreover, the thesis explores possible connections between Swedish feminist crafting and activism. Based on field notes from the two events as well as recorded material from six interviews with seven women from the two events, this thesis suggests that there exists a feminist crafts movement in the Swedish context. Moreover, this thesis shows that there are many ways in which crafts may be feminist, such as when crafts are used to convey explicit feminist statements, when they are placed in public or when they empower women. The kind of feminism expressed through crafts has women as its subject, though without specifying if this includes all women or only certain kinds of women. As demonstrated by the visitors and exhibitors at the feminist market and the tagging event, this feminism seems to mainly attract white, middle-class women and feminists. The question of whether feminist crafts in general, and these two events in particular, are connected to activism cannot be easily determined and it is thus argued that what is of importance is not if these two events can be labeled as activist, but rather if they can be understood as events that make a difference. As a result, this thesis suggests that feminist crafts reflect a broader Swedish feminist discourse that, despite acknowledging the importance of intersectionality, fails to analyze how sex/gender intersect with ethnicity and race. A critical discussion is thus needed within the feminist crafting community where the issue of homogeneity within the community is prioritized. More specifically, this thesis suggests that the community ask itself how it can change, and what actions could be taken in order to make feminist crafts more attractive to a wider group of feminists. Likewise, they should also reflect on the underlying factors as to why this community is homogenous and why it fails to attract a more diverse crowd of feminists. / Denna studie undersöker intersektionen mellan hantverk och feminism i den svenska kontexten genom att fokusera på två evenemang som organiserades i Stockholm under våren 2018: en feministisk marknad och en #MeToo taggning. Uppsatsen fokuserar på relationen mellan hantverk och samtida feminism i den svenska kontexten, framförallt i form av hur feminism uttrycks och görs genom hantverk liksom vilken typ av feminism som uttrycks och vem den kan sägas representera. Dessutom utforskar uppsatsen möjliga kopplingar mellan svenskt feministiskt hantverkande och aktivism. Baserat på fältanteckningar från de två eventen liksom inspelat material från sex intervjuer med sju kvinnor från de två evenemangen så föreslår denna uppsats att det existerar en feministisk hantverksrörelse i den svenska kontexten. Dessutom visar uppsatsen att hantverk kan vara feministiskt på många olika sätt, så som när hantverk används för att förmedla explicita feministiska åsikter, när de tar plats i offentligheten eller när de stärker kvinnor. Den typ av feminism som uttrycks genom hantverk har kvinnor som sitt subjekt, dock utan att specificera om detta inkluderar alla kvinnor eller endast vissa grupper av kvinnor. Besökarna och utställarna vid den feministiska marknaden och taggningen visar att denna typ av feminism främst attraherar vita medelklasskvinnor och -feminister. Frågan om huruvida feministiskt hantverkande i allmänhet, och dessa två evenemang i synnerhet, är kopplade till aktivism kan inte besvaras enkelt och därför argumenterar uppsatsen för att det är viktigare att fokusera på om dessa två evenemang kan sägas göra skillnad snarare än om de kan tillskrivas en form av aktivistetikett. Som sitt resultat så föreslår denna uppsats att feministiskt hantverkande reflekterar en bredare svensk feministisk diskurs som misslyckas med att analysera hur kön/genus är sammanflätat med etnicitet och ras, trots att den erkänner vikten av intersektionellt tänkande. En kritisk diskussion inom den feministiska hantverksrörelsen är därför nödvändig, där frågan om rörelsens homogenitet bör prioriteras. Mer specifikt så föreslår denna uppsats att rörelsen bör fråga sig själv hur den kan förändras och vilka åtgärder som kan tas för att göra feministiskt hantverkande attraktivt för en bredare grupp av feminister. På samma sätt bör den feministiska hantverksrörelsen också reflektera kring underliggande faktorer till varför den egna rörelsen är homogen och varför den misslyckas med att attrahera en mer mångfaldig grupp av feminister.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka läroböcker i ämnet idrott och hälsa för grund- och gymnasieskolan ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna är: ● Hur framställs pojkar och flickor i läroböcker i idrott och hälsa? ● Finns det motsätningar mellan läobökerna och läoplanens vädegrund? Metod Studien är en kvantitativ bildanalys samt en kvalitativ textanalys där bilder och texter i läroböcker utgör det empiriska materialet vilket har bearbetats utifrån Hirdmans genusteori. Urvalet av läroböcker kom att omfatta tre stycken, där en var för grundskolan årskurs 7-9 och två för gymnasiet, Idrott 1 & 2. Läroböckerna valdes efter att det gjorts en sökning i Adlibris databas på idrott och hälsa, där tre böcker av intresse dök upp. Resultat Resultatet visar att det finns en ojämn fördelning mellan de båda könen, där pojkar är mer representerade än flickor. Det finns normer som fortfarande finns kvar från förr där skolans värdegrund hamnar i skymundan och där jämlikhetskravet inte nås. Bildanalysen visar detta bland annat genom att det endast var flickor som var klädda i badkläder på bild. Pojkar och flickor framställs ofta i stereotypa könsroller och således framställs de på olika sätt, exempelvis som att flickor inte tycker om tävlingsmomentet i idrotter, medan detta i pojkarnas fall driver dem till att idrotta. I delar av läroböckerna är det dock könsneutralt vilket är framträdande i textanalysen. Slutsats I läroböckerna råder det inte jämställdhet mellan flickor och pojkar, då pojkarna är överrepresenterade. Således finns där en motsättning mellan läroböckernas utformning och skolans värdegrund som den kommer i uttyck i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Textanalysen visar att det i böckerna finns en dikotomi mellan könen, och att gamla föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt fortfarande råder. Böckerna visar även på att idrottens historia i stor utsträckning lever kvar, hur idrotten har styrts av män och varit skapad för män, och att kvinnorna kommit i andra hand.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i ett genusteoretiskt perspektiv, öka kunskapen om normkritisk undervisning i ämnet idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är -          Vad har genusmedvetna lärare för erfarenheter av och förhållningssätt till normkritisk undervisning? -          Hur arbetar de i praktiken? Metod Vi har utfört kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i ämnet idrott och hälsa från fyra olika skolor undervisande i olika årskurser. Ett bekvämlighetsurval genomfördes utifrån lärares egen uppfattning om genusmedvetenhet. Det teoretiska ramverk vi utgått från är genusteori för analys av empiri. Resultat Studiens resultat visar att medverkande lärare ser, bemöter och bedömer sina elever som individer, inte utifrån kön. Lärarna utgår från läroplanen och har samma krav och förväntningar på pojkar och flickor. Trygghet lyfts fram som en viktig faktor i lärarnas arbete för att bedriva en normkritisk undervisning, då trygghet ökar chansen att eleverna vågar utmana och utvecklas utanför den rådande normen. I det dagliga arbetet finns en tydlig progressionstanke i utformandet av praktiker och lärarna tillämpar pedagogiska regler i exempelvis lagidrotter. Detta för att alla elever ska ha möjlighet till att delta på lika villkor. Slutsats Slutsatser vi kan dra är att i studien deltagande lärare uppger liknande sätt att arbeta normkritiskt. Begrepp som trygghet och individuell förmåga är viktiga utgångspunkter i det normkritiska arbetet. Lärare som ser elever ur ett genusperspektiv ser också elevgrupper ur ett intersektionellt perspektiv där inte enbart kön lyfts fram som viktig faktor för att eleverna skall lyckas i ämnet idrott och hälsa. Lärare som aktivt arbetar normkritiskt med genomtänkta praktiker och val av innehåll upplever att könsnormer blir mindre synliga efter en längre tids sammanhängande undervisning, oavsett ålder på eleverna.

Jag har med denna uppsats undersökt vilka framställningar av våldtäktsmannen som återfinns i samtida nyhetstexter och hur dessa diskurser konstruerar förståelsen av honom. Syftet var att medvetengöra vilka beskrivningar av våldtäktsmannen som är återkommande i materialet och förklara hur dessa kan förstås i relation till maskulinitetsteorier och våldsteorier. Dessa framställningar är relevanta att undersöka eftersom makt och språk samverkar med varandra, vilket resulterar i en allmän uppfattning, identifikation och tolkningsåterskapande av olika fenomen. För att uppnå syftet använde jag mig av en tematisk diskursanalys vilket innebär att jag delade upp analysen i utmärkande och upprepande diskursteman från materialet. Resultatet visade på en stereotypisering och därmed stigmatisering av våldtäktsmannen där han bland annat avvikelseförklaras och/eller andragörs till en enad fiende. Studien visade också att materialet innehöll ett skapande av flera olika maskuliniteter och hur dessa relationer samspelar med varandra i det maskulina görandet. Mediers stereotypiserande framställningar av våldtäktsmannen befästs och reproducerar normativa föreställningar om honom vilket gör att han i första hand ses som  abnorm och avvikande, istället för att tolka honom från ett bredare perspektiv och som en effekt av en maktobalans mellan könen.

This thesis is a qualitative research project that takes as its starting point a knowledge gap found in the literature concerning the Green Line of the island of Cyprus. Although the aforementioned literature contextualizes the aftermath of the island’s division, the traumas and consequences of the division, as well as its effects on the construction of national and ethnic identities, it nevertheless leaves the materiality of bodies, which entangle with the Line unexamined. For this reason, the thesis aims to create a new way of thinking the entanglements between borders and bodies by suggesting a new theoretical framework that will take account of bodies when analyzing borders in general and the Green Line in particular. Drawing on theories of border feminism and new feminist materialism or corpomaterialist postconstructionism, I explore the entanglements between borders and bodies through the insights of eight semi-structured, in-depth interviews I conducted during March-April 2016. The thesis is informed by a feminist epistemology, which is deeply embodied and contextual, while it recognizes the partial perspective I, as a researcher, have towards my empirical material. For this reason, the determinative concepts that have assisted the development of this study are the following: accountability, situatedness, and self-reflexivity.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nyanlända kvinnor – när de kommer till Sverige och specifikt i kontakt med Arbetsförmedlingen – kan påverkas av rasifiering, könskodning och könsgörande samt om, och i så fall hur, dessa processer kan samverka. Denna undersökning bygger på en intervjustudie med fem deltagare, där tre arbetar som handläggare på Arbetsförmedlingen och två arbetar som integrationssamordnare i tät kontakt med Arbetsförmedlingen. Resultaten visar att nyanlända kvinnor befinner sig i en komplex intersektion mellan kön, ras, klass, svenskhet och vithet med sammanvävda konsekvenser. Den svenska statens migrationspolitik, där ett ekonomisk rättfärdigande för mottagandet av nyanlända står i fokus, bidrar till att både legitimera och osynliggöra dessa konsekvenser. Dessa konsekvenser har visat sig vara kraftigare och mer accentuerade för kvinnor än för män. / igma femina

Domestic Violence and Gender Violence impact every society on many different layers, loss of capability of work, traumas, and economical losses are amongst the most talked issues. Domestic Violence is not exclusively a violence in which the perpetrator is a male and the victim is a female and they live as a married couple. A lot has been discussed in the last century regarding the equality amongst people irrespectively on their gender, sex, origin, religion. On the International legal level though, legislations protecting victims of Domestic Violence are new and not embraced for the majority of the countries. In this work the goal is to study some International Documents in order to better understand on a legal level if International Law is aiming to protect everyone who is victim of Domestic Violence equally, including members of the extended family. As an International Document there is the Council of Europe Convention on Preventing and Combating Violence Against Women and Domestic Violence (Istanbul Convention) that aims to protect everyone who is a victim of Domestic Violence. Unfortunately, it is not compulsory to the state members from the council of Europe to ratify the document and therefore people might not have their Human Rights completely guaranteed in these countries.

No description available.

This thesis investigates how intersexed bodies are represented in internet-based sex education teachers’ materials for school years 4-6. This study also investigates how the materials reproduce and challenge which gendered subjects are marginalized and which are privileged. Using Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, I analyze textual features of the materials and the discursive and social practices. The analysis of the social practices is complemented by a post-structuralist approach to norm-critical pedagogy and Nikki Sullivan’s notion of somatechnics. I contribute to the discussion also by proceeding from my own experiences as a teacher in Swedish schools and from being a student in one of the Swedish teacher’s programs. I argue that the five materials I have analyzed represent intersex bodies as marginalized. This is done by maintaining the invisibility of intersexed bodies and presenting them only in connection with medical diagnosis or juridical discussions. It is also done by implicitly excluding gendered subjects that do not follow the cultural and social standards of the binary sex order. These findings reproduce the marginalization of gendered subjects that do not follow the binary sex order. Despite the above-mentioned reproduction, the materials also challenge which gendered subjects are marginalized/privileged to some extent. This is done by explicitly and implicitly including gendered subjects that do not follow the cultural and social standards of the binary sex order, including intersexed bodies.  Understanding discourse as both constitutive of and constituting social practices, I argue that educational contexts, and these findings for educational materials, are connected to the current treatment of intersexed bodies. Keywords: intersex, sex education, norm-critical pedagogy, somatechnics, CDA

No description available.