Ämnesområdet för den här studien är matematik, specificerat geometri.Studien undersöker hur van Hiele's teori kan användas för att utveckla eleversförståelse inom geometri, eftersom elever tenderar att ha problem med attbenämna geometriska figurer. Studiens syfte är därför att undersöka eleverskunskapsutveckling gällande geometriska figurer utifrån van Hiele´s teori. Detsker genom den kvalitativa metoden deltagande observation. Insamlat datamaterialanalyseras genom användning av ett analysschema. Den vetenskapliga teorin somligger till grund för studien är det sociokulturella perspektiv, eftersom bådedet sociokulturella perspektivet och van Hiele’s teori belyser språketsbetydelse för inlärning. Resultatet påvisar att observationsgruppen somundervisades utifrån van Hiele gick från en ospecifik och konkret uppfattningtill att vara förtrogna med ingående geometriska figurer och deras explicitaegenskaper. Eleverna gick från att sortera informellt till abstrakt, till attbörja förstå grunden till figurers definitioner. Den andra observationsgruppenbefann sig på en abstrakt nivå under hela progressionen, behandlade fleraegenskaper samtidigt och sortering skedde fragmentariskt utifrån olika axiom.Utifrån studiens resultat blir min slutsats att, den visuella början och en stegvisprogression inte bör exkluderas i geometriundervisning. / The subject   area for this study is mathematics, specified geometry. The study examine how   van Hiele's theory can be used to develop students' geometric understanding.   Therefore, the purpose of this study was to investigate pupils' knowledge   development regarding geometric figures based on Van Hiele's theory. The   qualitative method participation observation was conducted. Collected data   was analyzed using an analysis chart. The scientific theory underlying the   study is the socio-cultural perspective since both the socio-cultural   perspective and van Hiele’s theory highlight the importance of language for   learning. The result shows that the observation group taught by Van Hiele   went from an inaccurate and concrete understanding to being familiar with   in-depth geometric figures and their explicit characteristics. They went from   sorting informally to abstract, to beginning to understand the reason for   figures definitions. Compared to the second observation group, which was at   an abstract level throughout the progression, several characteristics were   treated at the same time and sorting occurred fragmentarily based on   different axioms. Based on the results of the study, I conclude that the   visual beginning and a gradual progression should not be excluded while   teaching geometry.