Zugl.: Würzburg, Univ., Diss., 2007

Universiẗat, Diss.--Bonn, 2004.

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.