Stress and difficulty sleeping is something we have all experienced at some points in our lives, but is it that physical activity makes you stress less and sleep better? This study examined whether adlolescents experience that physical activity affects their sleep and stress levels. A quantitative study was conducted by questionnaires. The purpose was to investigate  whether young people experience that physical activity affects their sleep and stress levels. There were 36 people aged 15-25 who participated in the study. The results showed that the young people experienced that physical activity reduces stress and provides better sleep. The conclusion was that physical activity affected the young people both physically and menatlly, which menas that they have more endurance when they are pshysically active.

COVID-19 pandemin har skapat omfattande implikation på alla nivåer i samhället, men är relativt outforskat. Syftet var att utforska upplevelser och erfarenheter av COVID-19 pandemin hos vuxna i Sverige, med fokus på den mentala hälsan. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes under våren år 2021 med fyra män och fyra kvinnor (24-53 år). Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier. Kategori 1 handlade om förändringar, begränsningar och möjligheter i det praktiska vardagslivet och i sociala sammanhang. Kategori 2 berörde mentala implikationer, vilka var kopplade till känslomässiga begränsningar och oro. Det förekom även positiva känsloaspekter i samband med pandemin. Kategori 3 beskrev kulturella aspekter och informanternas reservationer kring hur Sverige som en nation hanterade bekämpningen av COVID-19, men det fanns också hopp om framtiden och en längtan. På en högre abstraktionsnivå framträdde ett övergripande tema: Efter regn kommer solsken, som sammantaget illustrerar att även om det fanns negativa aspekter som pandemin hade medfört, var hopp om framtiden framträdande. Slutsats: Trots att informanternas livsmiljö och umgänge, liksom den mentala hälsan påverkades och upplevelser av kognitiv dissonans och tveksamheter rörande Sveriges hantering av pandemin förekom, så visade informanterna på resiliens som ingav hopp om framtiden. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Syfte och frågeställningar  Studiens syfte är att undersöka vilka förändringar universitets- och högskolestudenter har gjort i sina vardags- och studierutiner till följd av övergången till distansundervisning på grund av Covid-19 och hur det har påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Studiens frågeställningar är: Vad har studenterna gjort för förändringar i studierutiner till följd av restriktionerna för Covid-19? Har de förändringar studenter gjort i och med övergången till distansundervisning påverkat dem positivt eller negativt i deras fysiska och psykiska välmående?  Metod  En kvalitativ studiedesign valdes då studiens syfte var att klargöra och fördjupa vilka förändringar studenter har gjort i sina vardags- och studierutiner och hur detta har påverkat deras välmående. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en innehållsanalys.  Resultat  Nio studenter i åldrarna 19-31 från svenska universitet- och högskolor intervjuades. Alla deltagare har övergått till distansstudier på grund av Covid-19. Detta har gett både negativa och positiva effekter på deltagarnas välmående. Många upplever att deras psykiska hälsa har försämrats under pandemin. Effekten på fysisk hälsa har hos vissa blivit bättre och andra sämre beroende på vilka förändringar de har gjort i sin fysiska aktivitet till följd av övergången till distansstudier.  Slutsats  Majoriteten av deltagarna har påverkats negativt psykiskt av distansstudier till följd utav Covid-19, främst på grund av brist på sociala kontakter. Den fysiska hälsan har påverkats både positivt och negativt och främst verkar ett ökat stillasittande vara det som påverkat den fysiska hälsan negativt. De flesta tror att de kommer må bättre om situationen skulle återgå till hur det såg ut innan pandemin. / Aim  The purpose of the study is to investigate what changes university and college students have made in their everyday and study routines as a result of the transition to distance education due to Covid-19 and how it has affected their mental and physical health. The study's questions are: What have the students done for changes in study routines as a result of the restrictions for Covid-19? Have the changes students have made with the transition to distance education affected them positively or negatively in their physical and mental wellbeing?  Methods  A qualitative study design was chosen as the purpose of the study was to clarify and deepen what changes students have made in their everyday and study routines and how this has affected their well-being. The data collection was done through a semi-structured interview. The interviews were transcribed and analyzed through a content analysis.  Results  Nine students aged 19-31 from Swedish universities and colleges were interviewed. All participants have switched to distance learning due to Covid-19. This has had both negative and positive effects on the participants' well-being. Many people feel that their mental health has deteriorated during the pandemic. The effect on physical health has in some become better and others worse depending on what changes they have made in their physical activity as a result of the transition to distance learning.  Conclusions  The majority of our participants have been negatively affected psychologically by distance learning as a result of Covid-19, mainly due to lack of social contacts. Physical health has been affected both positively and negatively and, above all, increased sedentary activity seems to be what has affected physical health negatively. Most people think that they will feel better if the situation returns to what it was like before the pandemic.

Introduktion: Det finns ett flertal faktorer som påverkar prestationen vid fysisk aktivitet, bland annat kost, sömn, allmän dagsform och så väl fysiska som psykiska förutsättningar. Dessa förutsättningar skiljer sig åt mellan kvinnor och män på grund av rent biologiska skillnader. Kunskapen kring hur kvinnors hormonutsöndring kan påverka träning är litenoch det finns idag inga speciella rekommendationer kring hur man ska planera sin träning kring de olika faserna i menstruationscykeln. Det finns en kunskapslucka kring idrott och träning i relation till menstruationscykeln och den här studien ämnar till att väcka intresse till att förstå hur träning, och måendet kring träning, kan påverkas av menstruationscykeln. Syfte: Studiens syfte är att genom dagboksanteckningar över en hel menstruationscykel undersöka om kvinnor upplever skillnad i sin träningsprestation utifrån sitt fysiska samt psykiska välbefinnande, relaterat till var i menstruationscykeln de befinner sig. Metod: Vid start fylldes ett formulär i av deltagarna gällande deras fysiska och psykiskahälsostatus. Under en menstruationscykel (individuellt antal dagar för varje deltagare) fördes dagbok över träning och mående både psykiskt och fysiskt via en dagbok. Dagboken var utformad för att specifikt samla in information gällande deltagarnas fysiska och psykiska välbefinnande, samt logga deras fysiska aktivitetsmönster. När varje dag i en hel menstruationscykel var ifylld var dagboken färdigställd. Användandet av Natural Cycles fungerade som ett hjälpmedel för att monitorera menstruationscykeln.Därefter sammanställdes dagböckerna från de olika deltagarna för att undersöka om det fanns några likheter i de olika faserna gällande upplevt fysiskt och psykiskt välbefinnande samt prestationsförmåga. Analys av resultat: En del deltagare upplever sig väldigt påverkade avmenstruationsblödningen medan vissa knappt upplever några problem alls i relation tillmenstruationen. Huruvida det fysiska välmåendet hänger ihop med det psykiskavälmåendet varierade mellan deltagarna. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att större delen av deltagarna upplevdesig påverkade prestationsmässigt såväl fysiskt som psykiskt. Det fanns däremot inga evidens för under vilka faser som de var mer eller mindre påverkade.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan en individs socioekonomiska status och sannolikhet att insjukna i covid-19 hos seniorer som har deltagit i GIHs hälsoprojekt under åren 2017-2020.Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 hängde samman med de socioekonomiska faktorerna utbildningsnivå och inkomst. Data från GIHs hälsoprojekt från upp till 4 år tillbaka har använts som baslinje. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen omfattar 383 personer där samtliga har deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var mellan 62 till 91 års ålder. Resultat. Utbildning och även ålder visade samband med risk att insjukna. En multivariabel analys visade att utbildningsnivå hade ett positivt oberoende samband med risk för covid-19 infektion (OR: 1,962, 95% CI 1,063 till 3,622 per steg upp i utbildning). Ålder visade ett negativt oberoende samband med risk att insjukna (OR:0,909, 95 % CI: 0,829 till 0,996 per år).  Slutsats. Resultaten i denna studie är i motsats till resultat från tidigare studier (Hawkins et al. 2020, Chung et al., 2020, Holuka et al. 2020). Det vore intressant att fler framtida studier utförs för att kartlägga samband mellan olika socioekonomiska faktorer och förekomst av covid-19 bland olika grupper av seniorer för att därmed kunna bidra till att förbättra preventiva åtgärder mot denna vitt spridda infektionssjukdom.

acase@tulane.edu

Background: Non-communicable diseases (NCDs) account for over two-thirds of deaths worldwide, and global efforts to address NCDs have accelerated. Current prevention and control efforts rely primarily on individual behavior/lifestyle approaches that place the onus of responsibility for health on the individual. These approaches, however, have not stopped the increasing trend of NCDs worldwide. Thus, there is urgent need for exploring alternative approaches in order to attain the aim of reducing global premature NCDs mortality by 25% by 2025, and meeting the NCD reduction objective in the Sustainable Development Goals. Discussion: We suggest the need for a structural approach to addressing the NCDs epidemic that integrates social science and public health theories. We evaluate two overarching principles (empowerment and human rights) and three social determinants of health (labor and employment, trade and industry, and macroeconomics) addressed in the 2013 Global Action Plan for the Prevention and Control of NCDs to demonstrate how a structural approach to NCDs can be incorporated into existing NCD interventions. For each area considered, theoretical considerations for structural thinking are provided and conclude with recommended actions. Conclusion: Achieving the global health agenda goals of reducing NCDs mortality will require a shift to a paradigm that embraces concerted efforts to address both behavioral/lifestyle factors and structural dimensions of NCDs.

The World Health Organization's Framework Convention on Tobacco Control (FCTC) is the first international public health treaty to address the global spread of tobacco products. Ethnographic research at the fourth meeting of the FCTC's Conference of the Parties in Uruguay highlights the role of the FCTC in recalibrating the relationship between international trade and investment agreements and those of global public health. Specifically, we chart the origins and development of the Punta del Este Declaration, tabled by Uruguay at the conference, to counter a legal request by Philip Morris International, the world's largest tobacco transnational, for arbitration by the International Centre for the Settlement of Investment Disputes over Uruguay's alleged violations of several international trade and investment treaties. We argue that medical anthropologists should give greater consideration to global health governance and diplomacy as a potential counterweight to the 'politics of resignation' associated with corporate capitalism.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå, kostvanor och psykisk hälsa hos individer med ett stillasittande yrke. Frågeställningar var om individer med ett stillasittande arbete har sämre kostvanor och sämre upplevd psykisk hälsa jämfört med fysiskt aktiva individer med ett stillasittande arbete. Metod En kvantitativ e-enkätstudie som besvarades av individer med stillasittande yrke. Ett mejl skickades ut som inkluderade en länk till e-enkäten och ett informationsbrev om studiens syfte och upplägg. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor om kön, åldersgrupp, högsta slutförda utbildning, hur många timmar spenderades i stillasittande under arbetsdagen och på fritiden, hur många minuter spenderades åt fysisk aktivitet i måttlig respektive hög intensitet i veckan. Enkäten innehöll även frågor om psykisk hälsa och livsmedelskonsumtion. Utifrån svaren kategoriserades data för fysiskt aktivitet/inaktivitet, psykisk hälsa/ohälsa och sunda/osunda kostvanor. Logistisk regression och Student t-test användes för att besvara frågeställningarna. Resultat Trettioen person besvarade enkäten; sex män och 25 kvinnor. Medelvärde och standardavvikelse för ålder, längd och vikt var följande: medelådersgruppen 30–39 år, medellängden 1.7 ± 0.07m och medelvikten 71 ± 14.6kg Av dessa uppfyllde 30 personer kriteriet att var stillasittande ≥5 timmar av sin arbetstid. Av dessa uppfyllde 18 personer (60 %) rekommendationer för fysisk aktivet. Tjugotre (77 %) upplevde god psykisk hälsa och majoriteten av gruppen konsumerade sunda livsmedel regelbundet medan livsmedel som kategoriserades som osunda förekom då och då hos 13 personer (43 %). I studien sågs ingen signifikant skillnad mellan gruppen stillasittande individer som var fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och upplevd psykisk hälsa (p=0.38) eller sunda kostvanor (p=0.99) respektive osunda kostvanor (p=0.37). Slutsats Med endast 30 deltagare i studien var det svårt att dra några generella slutsatser utifrån studiens frågeställningar men sammanfattningsvis var den psykiska hälsan och kostvanorna bra i gruppen stillasittande individer som nådde upp till rekommenderad fysisk aktivitetsnivå och de som inte nådde upp till den fysiska aktivitetsnivån. Jag skulle skriva att inga skillnader mellan grupperna kunde urskiljas, sannolikt beroende på typ-2 fel i vissa analyser. En begränsning i studien var förutom de få deltagarna även att insamlingen av data genomfördes med enkäter3vilket gör att deltagarna kan över- eller underskatta sina svar och därmed påverka validiteten på studien negativt.

Background ANC comprises of trainings and treatments provided to promote a healthy pregnancy, labour and child delivery. Any complications or issues with pregnancy are identified during ANC visits. The aim of this study is to identify and analyse the factors which affect the basic antenatal care utilization by women in Zambia and to give an overall view of the status of women in the country with the 2018 Zambia Demographic Health Survey (ZDHS). Method After the correlations were found, bivariate logistic regression was done with all exposure variables against the dependent variable. A multivariate analysis was conducted with significant variable against the dependent variable, in order to find the association between the variables. Result The type of place of residence was significant as well as education which showed lower education was associated with lower basic ANC use. Wealth also demonstrated a negative association to basic ANC visits for poor and for the middle class. Working women had a higher likelihood of attending basic ANC along with those who attended ANC with a doctor and nurse or midwife. To not have a health insurance showed a lower likelihood to attend basic ANC visits Conclusion The study found that factors such as type of place of residence, education, wealth, occupation, health insurance coverage and ANC with doctor, midwife or nurse are associated with utilization of basic ANC in Zambia among women aged between 15-49.