The district Gottsunda has a wide variety of buildings, both in size and in style. The larger southern part consists largely of the 1960s million program. The district has a very rich culture that should be enlightened and taken care of. My first entry to this project was to, with the help of architecture, highlight some of the strong and positive sides of Gottsunda, its culture, activities and knowledge. I started by puncturing rules for myself which I will try to follow through the project process, these rules are that the cultural center should have as a focus to contribute to increased understanding and knowledge within the different cultures, there should be opportunity to learn how to use various technical tools to be able to share their culture and there should be opportunity for large collections. / Stadsdelen Gottsunda har en bred variation i byggnader, både i storlek men även i stil. Den större södra delen består till största del av 1960-talets miljonprogram. Stadsdelen har en väldigt rik kultur som borde upplysas och tas vara på. Min första ingång i det här projektet var att med hjälp av arkitektur lyfta upp några av dem starka och positiva sidorna med Gottsunda, dvs kultur, aktiviteter och kunskap.Jag började med att punktera ut regler för mig själv som jag ska försöka följa genom projektets process, dessa regler är att kulturcentret ska ha som fokus att bidra till en ökad förståelse och kunskap inom dom olika kulturerna, det ska finnas möjlighet att lära sig att använda olika tekniska redskap för att kunna dela med sig av sin kultur och det ska finnas möjlighet för stora samlingar.

Gottsunda medborgarcenter är en plats där medborgarna kan mötas och roa sig i grupp eller på egen hand. Byggnaden servar stadsdelen Gottsunda med bibliotek, aktivitets kontor, ateljéer för rörelse, lek och kreativt utforskande samt en blackbox med läktare för åskådare. Byggnadens gestaltning inspirerades av en exponerad bergvägg med tallar på som finns invid tomten. Byggnadselementen imiterar relationen mellan tallarna och stenen. En kompakt grund som vill minna om berget och en lättare, mer transparent del som landar på grunden och sträcker sig vidare med hjälp av grunden. Likt hur tallarna förhåller sig till berget. / Gottsunda civic center is a place where citizens can meet and entertain themselves either in group or on their own. The building serves the distric of Gottsunda with library, activity based offices, studios for movement, play and creative exploration as well as a blackbox with a stand for spectators. The design of Gottsunda civic center was inspired by an exposed rock wall with pines on top, which is located next to the site. The buildings elements mimic the relationship between the pines and the rock. A compact ground that wants to reminisce about the rock and a lighter, more transparent part that lands on the foundation and extends further with help from the basis. Just as the pine trees relate to the rock.

IN BETWEEN GOTTSUNDA SQUARE AND A NATURE AREA IS THE NEW DISTRICT CENTER INTENDED TO BE PLACED.THE PLACE IS A POSSIBILITY THAT CREATES CONDITIONS FOR A BUILDING WHICH EXPANDS PRIDE, JOY AND OPENITY. ONE OF THE AMBITIONS IS TO CREATE A VIVID BUILDING OPENING UP TO THE SQUARE, AT THE SAME TIME THAT IT RELATES AND ENHANCES THE NEARBY BUILDING. THE BUILDING ACTIVITIES AT THE ENTRY PLAN IS OPEN, AND PLAY VISUALLY FROM THE SQUARE WITH ITSOPENNESS. OUTDOORS AT THE BUILDING BODIES WITH ITS VARIETY OF CULTURE AND SPORTS ACTIVITIES WILL BE APPLIED FOR PEOPLE IN ALL AGES. THE OUTDOOR AREAS SHOULD WORK AS A PART OF THE BUILDING PROGRAM DURING OPENING TIME, SUCH AS AFTER CLOSING TIME. WITH ITS CHARACTERISTIC MATERIAL CHOICE IN WOOD, THE CONSTRUCTION CONNECTES WITH THE ENVIRONMENTAL NATURE, AND AT THE SAME TIME GIVES THE OPPORTUNITY TO BUILD IN A SUSTAINABLE MATERIAL TAKING ACCOUNT OF CLIMATE IMPACT. THE BENEFIT IN ENERGY USE, CARBON DIOXIDE EMISSIONS AND WASTE ARE IMPORTANT QUESTIONS TODAY AND FEEL IMPORTANT TO WORK WITH IN GOTTSUNDA AS A NEW WAY TO THINK IN MATERIAL AFTER A GREAT USE OF CONCRETE HOUSE FROM THE MILLION PROGRAMME. / MITT EMELLAN GOTTSUNDA TORG OCH ETT VILTVUXET NATUROMRÅDE INFOGAS DET NYA STADSDELCENTRET. PLATSEN UTGÖR EN MÖJLIGHET SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN BYGGNAD SOM UTSTRÅLAR STOLTHET, GLÄDJE OCH ÖPPENHET. EN AV AMBITIONERNA ÄR ATT SKAPA EN LEVANDE BYGGNAD SOM ÖPPNAR UPP SIG MOT TORGET, SAMTIDIGT SOM DET KNYTER SAMMAN OCH FÖRSTÄRKER GATULIVET MED DEN NÄRLIGGANDE BYGGNADEN. BYGGNADENS VERKSAMHETER VID ENTRÉPLAN ÄR ÖPPNA, OCH SPILLER VISUELLT UT FRÅN TORGET MED SIN ÖPPENHET. UTOMHUSYTORNA VID BYGGNADSKROPPARNA MED SITT VARIERANDE UTBUD AV KULTUR OCH SPORTAKTIVITETER SKA VÄCKA INTRESSE FÖR FOLK I ALLA ÅLDRAR. YTORNA SKA FUNGERA SOM EN DEL UTAV BYGGNADENS PROGRAM UNDER ÖPPNINGSTID, SÅVÄL SOM STÄNGNINGSTID. MED SITT KARAKTERISTISKA MATERIALVAL I TRÄ KOPPLAR BYGGNADEN SAMMAN MED DET OMKRINGLIGGANDE NATUROMRÅDET SAMTIDIGT SOM DET GER MÖJLIGHETEN ATT BYGGA I ETT HÅLLBART MATERIAL SOM TAR HÄNSYN TILL KLIMATPÅVERKAN. FÖRDELEN VAD GÄLLER RESURSHÅLLNING, ENERGIANVÄNDNING, KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH AVFALL ÄR VIKTIGA FRÅGOR IDAG OCH KÄNNS SJÄLVKLART ATT LYFTA FRAM I GOTTSUNDA SOM EN NY FRISK FLÄKT EFTER EN STOR ANDEL BETONGHUS FRÅN MILJONPROGRAMMET.

Den här Uppstatsen undersöker hur ”media” kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda. Utifrån teorier om de Andra undersöks det om andrafieringsprocesser förekommer i materialet där Gottsunda blir till en rumslig Andre medan Gottsundabor blir de Andra. Resultatet visar att det i vissa sektioner av tidningen förekommer material som har stigmatiserande effekter genom att platsen och dess invånare görs till de Andra. Detta är tydligast inom brottsjournalistiken samt i de artiklar där politiker får komma tills tal i samband med valet år 2014, här framstår Gottsunda i vissa artiklar som ett farligt och oönskat område. På kultursidorna ser däremot framställningen av Gottsunda annorlunda ut. Det finns fortfarande tecken på att andrafieringsprocesser förekommer vilket gör Gottsunda till en rumslig Andre med invånare som är de Andra, skillnaden är att det här ges en mer positiv bild av stadsdelen.

The purpose of this project was to design a Culturehouse in Gottsunda Uppsala.The new culturehouse in Gottsunda started from a form bearing function concept. It is situated in the heart of Gottsunda centrum Uppsala regioen, where all the public communications and locals meet. Gottsunda itself is vast in the number of deffierent cultures living in it. The Gottsunda centrum is going to look modern and new buildings are planned to be built there in the future. The building is situated on a main street corner, very visible and bold to every passing car and all the pedestrians as well. The building is a monumetal material collage. Mainly built with timber. The design was from the beginning based on a very specific program and area. All the parts of the program needed to be included, in a specific amount of space, though no vertical limit. The entrance building is technically supported by a growing circular center spine and protected against the climate by a three layer exterior curtain wall. The circular shapes is supposed to be a symbol of movement and and an element of physical attraction for the building. On the buttom floor is the Entrance hall that includes the exhibition part as well. On the second floor the Internservice. On the third floor the Workshps, and finaly on the top floor we have the bibliotek. The communication happens at the heart of the building through stairs and elevators. This communication is also to reach the Blackbox on the other side of the building.The other side of the building is a 4 story wood structure. It starts with the Cafe and Personel room at the buttom floor, The kitchen and the second personel room on the second floor, The Activity offices on the third floor and last but not least the Black box on the fourth floor. The communication is through a staircase and also an elevator in the building, which also gives more privacy to the people coming to work.. There is no communication to the Blackbox through this side of the building. It is actually a design, meant to connect the buildings by having the boldest part of the other side connected by the Library.Daylight comes through tall windows inside all parts, and the exterior curtain wall. The Black box has no daylight coming through based on its purpose.(Performances, Theatre etc...)The whole building is a form in another form type of volume. A box that surronds a circule. Sustainability has been a great part of the design, by building with sustainable materials such as Cedar and usage of minimum heat and cold leaking windows, doors and fasad glazing.

With the District Center, I wanted to create a transparent but inward-facing building that creates movement and meetings. The district center becomes an important counterpoint to the surrounding neighborhood's commerciality. The building becomes a place where one can be without much consideration. But also an important gathering point. Therefore, I want my building to be directed inwards but in an inviting manner. The threshold between the square and the entrance hall should be low. The idea of ​​a gathering of stairs came early in the process. The result was the surface-mounted staircase covered by a perforated sheet. The stairs will be an interesting transport route, but also a room that may create meetings and conversations that do not take place in other rooms. I want the stairs to be a bit of a secret, but a secret that everyone knows. The perforated sheet facade gives a view of Gottsunda daytime and in the evening it reveals the activities that take place in the building. / Gottsunda är en förort till Uppsala. På tomten i dag finns en rondell och en lekplats. I närheten finns mest parkeringar men också Gottsundas nya centrumbyggnad. Det finns ett gammalt kulturcenter med ett välanvänt bibliotek och mötesplats, en boule och bollhall och ett badhus. Men tanken är att Gottsunda centrum ska gå från miljonprogramort till en levande kvarterstad. Badhuset ska flyttas till en centralare plats, en spårvagn ska dras genom området, bostäder ska byggas och mitt i allt: Stadsdelscentret. Ett gemensamt hus för unga och gamla med bibliotek, verkstäder, scen och café. Stadsdelscentret blir en motpol till den omgivande kvarterstadens kommersialitet. En plats där man får vara utan större motprestation.Men byggnaden blir också en viktig samlande punkt. Därför vill jag att min byggnad ska rikta sig inåt men på ett inbjudande vis. Tröskeln mellan torget och entréhallen ska vara låg. En stor öppning i byggnadens annars slutna fasad leder in i en rymlig entréhall där man kan sitta och läsa, spela schack eller bara samtala med vänner. Resten av byggnaden är något mer dold. Byggnaden kräver att man rör sig upp för trappan som slingrar sig runt huset, bakom den perforerade stålskivan som omger huset. Tanken är att man i utbyte får en intressantare transportsträcka men även ett rum som kanske skapar möten och samtal som inte sker i andra rum. Jag vill att trapporna skall vara lite av en hemlighet, men en hemlighet som alla känner till.I trapphuset rör man sig längs de olika våningarna och aktiviteterna. På vissa håll är det en glasfasad man möter och på andra håll är det en solid vägg. Trappan ger en inblick i de aktiviteter som sker i huset oavsett om man väljer att delta eller ej. Den perforerade plåtfasaden ger utblick över Gottsunda dagtid och på kvällstid avslöjar den de aktiviteter som sker i byggnaden. Trapphuset är oklimatiserat men den perforerade plåtskivan skyddar från väder och vind. Jag vill att huset ska kännas föränderligt och hållbart. Man ska kunna använda huset utan att vara rädd att förstöra nåt.

Social hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens stadsutvecklingsdebatter och mänskliga värderingar, handlingar samt känslor spelar en central roll för vad som anses socialt hållbart. Det finns en mängd strategier för att främja en socialt hållbar stadsutveckling och denna studie syftar till att undersöka hur Uppsala kommun förhåller sig till begreppet när de planerar Gottsundaområdets framtid. Studien syftar även till att undersöka hur boende i området upplever förändringen och huruvida de känner sig delaktiga i processen. Gottsunda anses vara ett socialt utsatt område och fokus på den sociala hållbarheten kan tänkas vara än viktigare i den pågående stadsutvecklingen där än i andra områden. I studiens genomförande har kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer med boende samt innehållsanalys av kommunens planprogram för området. Studien har påvisat att begreppet social hållbarhet är komplext men att kommunen förhåller sig till begreppet på ett enligt forskningen relevant sätt. De boende upplever förändringen både som positiv och negativ. På ett sätt är det bra med utveckling men det skapar också oro kring hur omfattande förändringarna kommer att vara och om de kommer kunna bo kvar. De boende och Uppsala kommun kan generellt sägas ha olika framtidsvisioner för området.

Gottsunda is a suburb to the city of Uppsala. A new plan has been made for the area around the center of Gottsunda, where new apartment houses and a sports centre will take place. My proposal of a civic centre in Gottsunda wants to connect the current, strong identity of Gottsunda with the newly planned neighborhood. Both through the chosen materials but also by creating an open public ground floor which refers to the yards around Gottsunda where most of the social life takes place. / I ett grönt område i närheten av Linnés botaniska expeditionsstråk, Herbatio Gottsundensis, växte Gottsunda fram under 1960- och 1970-talet som en miljonprogramsförort till Uppsala. Den sociala gemenskapen i Gottsunda äger primärt rum på gårdarna mellan husen. Men centrum, som idag består av komplexet Gottsunda Centrum, är en sluten byggnad med ett ödsligt inre. Gottsunda kommer snart börja förtätas och området kring Gottsunda Centrum bli en stadsdel i stadsdelen, med nya höga hus. Mitt förslag är en låg byggnad i två plan, med tanken om att varje sida av byggnaden ska relatera till sin omgivning. Framförallt har det varit viktigt att bottenplanet ska bilda öppna publika rum som kopplar till de omkringliggande ytorna runt byggnaden. Jag valt att bearbeta de omkringliggande ytorna med tydliga funktioner - en park, ett torg, en station och en baksida med odling omger nu medborgarhuset och knyter an till de inre publika rummen i byggnaden. På bottenplanet står betongvolymer som inrymmer byggnadens inre funktioner – bibliotek, blackbox och utställning. Man rör sig över de öppna publika ytorna på bottenplanet, mellan bärande betongvolymer. På så sätt accentueras de massiva volymerna på bottenplanet och det bildas en rörelse mellan massa och tomrum, från publik yta till byggnadens inre funktioner. Det övre planet hänger tungt över bottenplanet, och gör sig påmint om aktiviteterna som äger rum där. Genom att ta sig in i de massiva betongvolymerna kommer man upp till det övre planet där bibliotek och ateljé finns. Här är tanken är att skapandet (i ateljéerna) och berättandet (biblioteket) fritt ska kunna ta plats och mötas i de öppna ytorna.

Gottsunda is a suburb to Uppsala where the settlement first and formost consits of multi-dwelling units built as a part of the Million Programme, surrounden by forest and with a large mall in the middle of it. Today the area is classified as ”an especially liable area” with high levels of unemployment and criminality. Still, there is a pride of the hiphop culture which has become huge in this suburb. The artists often sing about concrete, for example ”Sing a Song for Our Concrete”. All of this, is what my concept is based upon: how to use the pride, with concrete as the tool, to focus on the strengths of the community. This in turn makes possible an improvement in the area. In this project, there is an endeavor to use concrete as creatively and with as much variation as possible. The outside of the house is made rational and rectangular. The inside, in turn, is made more sculpturally with an organically formed atrium at the center. You can view the entire building as a meeting between the rational and the organic, just like you can view Gottsunda as the meeting between the Million Programme and the surrounding forest. / Gottsunda är en förort till Uppsala där bebyggelsen framförallt består av lamellhus uppförda som en del av miljonprogrammet, omgivna av skog och med ett stort köpcentrum beläget i mitten. Stadshuset kommer ligga i centrum där det har möjlighet att framträda som en symbol för orten. Idag är området klassat som ”särskilt utsatt område” med höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet. Trots detta finns en utbredd stolthet uttryckt i en hiphop-kultur som blivit gigantisk i orten. Artisterna sjunger ofta om betong, exempelvis ”Sjung en sång för din betong”. Detta har legat som grund till konceptet för projektet: hur man kan använda sig av stoltheten, med betongen som gestaltningsverktyg, för att lägga fokus på styrka och i sin tur möjliggöra en positiv förändring i området. I projektet finns en strävan att använda betongen så variationsrikt och kreativt som möjligt. Utsidan av huset görs rationell och staplande för att prata samma språk som Gottsundas bebyggelse, och insidan görs mer skulptural med sitt centrum i ett organiskt format atrium. Man kan se byggnaden som ett möte mellan rationellt och organiskt, precis som att Gottsunda kan ses som ett möte mellan miljonprogramsbebyggelse och skog.

Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.