Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet. Grannskapet efterfrågar mer information om HVB-hemmet samt har en generellt likgiltig alternativt positiv attityd till HVB-hemmets placering och de ensamkommande barnen. Acceptansen till HVB-hemmet kan bero på den informationsstrategi verksamheten valde gentemot grannskapet inför verksamhetsetableringen i området eller den låga kunskap som existerar bland grannarna angående hemmets verksamhet, men ytterligare faktorer skulle kunna ges som förklaring. Bristen på kontakt som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet skulle kunna förklaras genom verksamhetens val att hålla en låg profil i grannområdet. Studien kan även urskilja att det finns en outnyttjad potential då grannskapet möjligen kan spela en viktig roll för ungdomarnas integration. / This study is a part of a wider multiple case study conducted in Jönköping county. It is examining a residential HVB-home for unaccompanied refugee children in Jönköping city. The purpose of this qualitative case study is to examine the neighborhood’s potential role in integration of unaccompanied refugee children. Semi-structured interviews were carried out with neighbors (n=11) and with representatives for the HVB-home (n=3). Furthermore, the study examines what information strategies have been used in the establishment process of HVB-home, along with what this has meant for the reception of the home in the neighborhood. The study finds that the neighborhood perceives the examined HVB-home as anonymous and there is a noticeable lack of information and knowledge about the home amongst the neighbors. The neighbors requests more information about the HVB-home and generally have indifferent or positive attitudes towards the location and existence of the HVB-home and the unaccompanied refugee children. The degree of acceptance of the home could be explained by the information strategy the HVB-home initially chose for the establishment of the home or the lack of knowledge about the home amongst the neighbors, although further explanations could be given. The lack of contact between the HVB-home and the neighborhood could partially be explained by the HVB-home’s choice to keep a low profile in the neighborhood. In addition, the study can distinguish an unexplored potential for the neighborhood to possible play an important role in the integration of the unaccompanied refugee children. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun. Intervjuerna speglar både grannars, verksamhetschefens och ordföranden i medborgarnämndens relation till hemmet. Studien består av tre forskningsfrågor som intervjuerna i denna studie är utformade efter. Åsikterna som presenteras i den här uppsatsen är intervjupersonernas egna åsikter. Resultatet av intervjuerna analyseras i förhållande till NIMBY-fenomenet och kontakthypotesen. Studiens syfte, delfrågor, fallstudieprotokoll och intervjuguider togs fram inom ett projekt vid Högskolan i Jönköping. Temat för projektet är grannars reaktioner inför boenden för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings län. Föreliggande studie är en utav 6 fallstudier genomförda av studenter inom projektet. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län