De granskningsmetoder som revisorer använder sig av kan delas in som riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning. Inom dessa tre typer finns ett antal olika typer av granskning som revisorer utför i sina revisioner. Denna studie är ämnad till att undersöka vilka granskningsmetoder som utförs utifrån olika variabler.   Detta är en kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt som syftar till att undersöka frågeställningen “Vilka granskningsmetoder utförs vid en revision av bolag i olika storlek, med olika kvalitet på den interna kontrollen och om de har rådgivningsservice?” och har som syfte att undersöka andelen tid som revisorer ägnar åt granskningsmetoderna för att få kunskap om skillnader mellan de granskningsmetoder som utförs vid en revision av bolag i olika storlek, kvalitet på interna kontroller och rådgivningsservice. Detta undersöks genom att utgå från befintlig teori om de olika granskningsmetoderna och en webbenkät som skickas ut till alla auktoriserade revisorer i Sverige. Vidare bearbetas det insamlade data för att sedan analyseras och jämföras med den tidigare teorin inom området.   Studien undersöker om andelen tid som ägnas åt riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning påverkas av faktorerna klientens storlek, om klienten har interna kontroller av hög eller låg kvalitet samt om klienten har rådgivningsservice eller inte. Studien undersöker även om olika typer av granskning inom dessa tre grupper påverkas av dessa faktorer. I empirikapitlet och analyskapitlet visar det sig att granskning av kontroller påverkas och utförs i större utsträckning när klienten ökar i storlek samt att andelen tid ägnad för granskning av kontroller ökar när interna kontroller är av hög kvalitet. Rådgivningsservice påverkar inte andelen tid ägnad åt de olika granskningsmetoderna. Vissa resultat skiljer sig från tidigare forskning som menat att rådgivningsservice påverkar vilka granskningsmetoder som utförs. Även för storlek och interna kontroller skiljer sig resultaten till viss del från tidigare forskning som visat på en påverkan av både riskbedömning och substansinriktad granskning för interna kontroller och substansinriktad granskning för storlek.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet. Resultatet har visat att trots att gränssnittsutvecklare inte hittade lika många problem som grafiska designers så hjälper tumreglerna ändå till att hitta problem. Detta indikerar att fler deltagare utan typografisk utbildning kan behövas för att komma upp i samma mängd hittade problem som en grupp med typografiskt utbildade deltagare. Resultatet visar också att utvärderingar av responsiva gränssnitt görs bäst genom att granska gränssnittet på flera enheter med varierande skärmstorlek. / This study aims to develop a set of heuristics for evaluating typography in responsive user interfaces. By combining traditional design principles for typography with principles for responsive web design, twelve heuristics has been created. This list of heuristics has been used by graphic designers and user interface developers in two heuristic evaluations. The heuristics ability to lead to finding typographic problems in two different responsive interfaces has been analyzed, and the results from the user interface developers has been in main focus, since the goal was to create a tool for developers with a lack of knowledge in typography to create interfaces with better design. The results has shown that even though developers struggle to find the samt amount of typography problems as graphic designers, the heuristics does help to find problem. Even so, this indicate that a heuristic evaluation with non-typographic experts may need a few more participants than an evaluation with only typographic experts. The results also shows that an evaluation of a responsive user interface is best made through evaluation of the same interface on different devices with different screen sizes.