Background Children are influencing the family’s decision making process regarding food products. The children’s spending power is increasing and they become consumers in an early age. By influencing the parents, the children make them buy products that they had not planned to buy or make the parents avoid products that they usually would have bought. Online food shopping is increasing in Sweden and the home delivery grocery bag is the category of online food that has increased the most from 2010 to 2011. Familyfood Optima AB is one of the home delivery grocery bags companies that deliver grocery bags in the south of Sweden. Purpose The purpose of this thesis is to find how children affect their parents’ behavior of purchasing home delivery grocery bags. Method To understand how children affect their parents in the decision of home delivery grocery bags a qualitative approach was used where twelve semi-structured interviews were held. Seven of the interviews were held with customers to Familyfood Optima AB. Four interviews were held with non-customers that had been customers to Familyfood Optima AB and one interview was held with a respondent that never had been a customer of a home delivery grocery bag company. Conclusion Children are influencing their parents in the decision to purchase home delivery grocery bags. They also influence the parents in the decision of whether or not to continue purchasing the home delivery grocery bag. The decision of purchasing a home delivery grocery bag depends on the children’s influence and the extent of the parent’s yielding. To influence their parents, the child use both direct and indirect influence techniques and three of the five bases of power. The children’s influence is also dependent on the child’s age and the influence from peers.

No description available.

Denna studie undersöker konsumenternas beteende vid köp av bärkassar i livsmedelsbutiker. Konsumtionen av bärkassar är ett problem på flera sätt, denna rapport kommer undersöka konsumenternas kunskap om resurs och energiåtgång vid tillverkning, miljömedvetet beteende och konsumenternas förslag till beteendeförändring vid konsumtion av bärkassar. Syftet är att undersöka om kunskap får konsumenten att agera på ett visst sätt. För att kunna utföra arbetet har en enkätundersökning utförts, både i en vald ICA butik och på Facebook. Enkäten innehöll frågor om konsumtionen, som till exempel vad konsumenterna brukar köpa för bärkasse och hur ofta. Även hur konsumenten tagit sig till butiken är av intresse likaväl konsumentens tidigare kunskaper om resursåtgång vid tillverkning kommer att frågas efter. Sist kommer konsumentens inställning till ett infört förbud efterfrågas och vad som skulle kunna få personen att minska sin egen konsumtion. Studien har kommit fram till att det inte finns några kunskapsskillnader mellan de som köper och de som inte köper bärkassar. Det finns alltså ett value-action gap, konsumenten är medveten om att konsumtionen inte är hållbar men agerar inte utefter sin kunskap. Det mest effektiva sättet att minska konsumtionen anses därmed inte vara bättre kunskap om miljöpåverkan. Istället föredras ett förbud mot plastpåsar baserade på olja. Följaktligen borde butiker endast erbjuda miljökassar och de svenska papperspåsarna. Relativt få av de som deltagit i enkäten är mot ett förbud av engångsbärkassar och eftersom även konsumtionen av miljökassar och svenska papperspåsar har en negativ miljöpåverkan är också minskad konsumtion av alla dessa att föredra. Detta kan åstadkommas med ett ökat pris. / This study examines consumers’ behavior in the purchase of grocery bags in food stores. Consumption of all types of bags is a problem in several ways, and this report will examine consumers’ knowledge about resource and energy use in manufacturing, pro-environmental behavior and consumers’ suggestions to behavioral change while purchasing grocery bags. The purpose is to investigate whether knowledge causes the consumer to act in a certain way. To achieve the purpose, a survey was conducted, both in a selected ICA store and on Facebook. The survey contained questions about consumption such as, what bag consumers usually buy and how often. Even how the consumer went to the store is of interest as well as the costumers’ knowledge previous to the study regarding resource utilization in manufacturing. Lastly, the consumers’ attitude towards a potential ban was asked for, as well as what could make the person reduce his or her own consumption. The study found that there is no difference in knowledge between those who buy bags and those who do not. This leads to the conclusion that there is a value-action gap, one is aware that the consumption is not sustainable, but one does not act according to his or her knowledge. Thus, the most effective way of reducing consumption is not considered to be a better knowledge of environmental impact. Instead, a ban on plastic bags based on oil is preferred. Hence, environmental bags and Swedish paper bags would be more promising options. Relatively few of those who participated in the survey are against a ban on disposable bags. Because even the consumption of environmental bags and Swedish paper bags has a negative impact on the environment, a reduction of consumption of all bags is therefore preferable. This can be achieved with an increase in price.

Background: A common assumption in business research is that first-movers in new markets often tends to have competitive advantages that sequent companies find difficult to compete with. Recently the formal research usability has begun to be questioned. The empirical basis there search of this area rests on, is criticized of being too homogenous. The research that’s been done have often focused on specific industries with certain types of entry barriers. Purpose: The purpose of this paper is to study if there are benefits to being a first-mover in the industry for grocery bags online. The study will use a methodological triangulation in an effort to make a methodological contribution in this research field. Theory: The theoretical framework used in the study is First-mover advantage and Later-entrant advantage. Delimitations: The quantitative part of the study will analyze 15 companies dealing with grocery bags online in Sweden. In the qualitative part of the study a delineation of the population will be made. Five companies were chosen for this part of the study. Methodology: A methodological triangulation was used to increase coherence in the study. Information about the 15 companies consisted of different types of documents such as annual reports and press releases. In the qualitative part of the study semi-structured interviews with different respondents at the different companies was done. / Bakgrund: Ett vanligt förekommande antagande inom företagsekonomin är att företag som är först in på en marknad ofta har långtgående konkurrensfördelar som efterföljande företag har svårt att konkurrera med. På senare tid har forskningens användbarhet börjat bli ifrågasatt. Det empiriska underlaget som forskningsfältet vilar på kritiseras för att vara för homogent. Forskningen är ofta gjord på industriella företag med specifika inträdesbarriärer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka faktorerna som avgör en first-movers fördelar samt resultatet av fördelarna. Studien undersöker företag som levererar färdiga matkassar på internet i Sverige. Med hjälp av en metodologisk triangulering kommer ett bidrag att göras till forskningsfältet. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska ramverk som använts i undersökningen är first-mover advantage och Later-entrant advantage. Avgränsning: Undersökningen är avgränsad till att undersöka registrerade bolag i Sverige som levererar färdigplanerade matkassar på internet. Urvalet för den kvantitativa undersökningen består av 15 företag. I den kvalitativa undersökningen, består urvalet av 5 företag. Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar där två olika metoder användes. Dels en kvantitativ undersökning och en kvalitativ undersökning. En metodtriangulering genomfördes för att öka samstämmigheten i undersökningen. Information om de 15 företagen hämtades från olika typer av dokument, som årsredovisningar och pressmeddelanden. I den kvalitativa undersökningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika nyckelpersoner på företagen.