Denna studie undersöker konsumenternas beteende vid köp av bärkassar i livsmedelsbutiker. Konsumtionen av bärkassar är ett problem på flera sätt, denna rapport kommer undersöka konsumenternas kunskap om resurs och energiåtgång vid tillverkning, miljömedvetet beteende och konsumenternas förslag till beteendeförändring vid konsumtion av bärkassar. Syftet är att undersöka om kunskap får konsumenten att agera på ett visst sätt. För att kunna utföra arbetet har en enkätundersökning utförts, både i en vald ICA butik och på Facebook. Enkäten innehöll frågor om konsumtionen, som till exempel vad konsumenterna brukar köpa för bärkasse och hur ofta. Även hur konsumenten tagit sig till butiken är av intresse likaväl konsumentens tidigare kunskaper om resursåtgång vid tillverkning kommer att frågas efter. Sist kommer konsumentens inställning till ett infört förbud efterfrågas och vad som skulle kunna få personen att minska sin egen konsumtion. Studien har kommit fram till att det inte finns några kunskapsskillnader mellan de som köper och de som inte köper bärkassar. Det finns alltså ett value-action gap, konsumenten är medveten om att konsumtionen inte är hållbar men agerar inte utefter sin kunskap. Det mest effektiva sättet att minska konsumtionen anses därmed inte vara bättre kunskap om miljöpåverkan. Istället föredras ett förbud mot plastpåsar baserade på olja. Följaktligen borde butiker endast erbjuda miljökassar och de svenska papperspåsarna. Relativt få av de som deltagit i enkäten är mot ett förbud av engångsbärkassar och eftersom även konsumtionen av miljökassar och svenska papperspåsar har en negativ miljöpåverkan är också minskad konsumtion av alla dessa att föredra. Detta kan åstadkommas med ett ökat pris. / This study examines consumers’ behavior in the purchase of grocery bags in food stores. Consumption of all types of bags is a problem in several ways, and this report will examine consumers’ knowledge about resource and energy use in manufacturing, pro-environmental behavior and consumers’ suggestions to behavioral change while purchasing grocery bags. The purpose is to investigate whether knowledge causes the consumer to act in a certain way. To achieve the purpose, a survey was conducted, both in a selected ICA store and on Facebook. The survey contained questions about consumption such as, what bag consumers usually buy and how often. Even how the consumer went to the store is of interest as well as the costumers’ knowledge previous to the study regarding resource utilization in manufacturing. Lastly, the consumers’ attitude towards a potential ban was asked for, as well as what could make the person reduce his or her own consumption. The study found that there is no difference in knowledge between those who buy bags and those who do not. This leads to the conclusion that there is a value-action gap, one is aware that the consumption is not sustainable, but one does not act according to his or her knowledge. Thus, the most effective way of reducing consumption is not considered to be a better knowledge of environmental impact. Instead, a ban on plastic bags based on oil is preferred. Hence, environmental bags and Swedish paper bags would be more promising options. Relatively few of those who participated in the survey are against a ban on disposable bags. Because even the consumption of environmental bags and Swedish paper bags has a negative impact on the environment, a reduction of consumption of all bags is therefore preferable. This can be achieved with an increase in price.

The increasing levels of comfort have caused an increased electricity consumption over the last couple of years, leading to an increase in carbon dioxide emissions. At the same time, the interest and awareness regarding sustainability and climate change is growing, imposing a pressure on companies to incorporate sustainable businessmodels in their business. While the new levels of comfort might be difficult to change, bringing awareness to one's consumption and its' impact is still possible and can bedone through an Eco-Feedback Technology. However, this requires an understanding of the users' environmental consciousness and willingness to adapt their behaviour. To understand the effect that the environmental consciousness has on the design of an Eco-Feedback Technology and the risks and benefits said technology may pose on abusiness, interviews were conducted and a survey was distributed to gain an understanding of the environmental consciousness of the users of an video creationservice. The results were analysed using theoretical frameworks concerning environmental consciousness and the value-action gap. Additionally, experiments were conducted to calculate the environmental impact of the video creation process. The results indicated a high overall environmental consciousness amongst the users. However, the consciousness was found to be lower regarding the impact of electricity consumption and video creation. This suggests that the consciousness is dependent on the context of the users and the three aspects of consciousness should be viewed separately too, upon which the Eco-Feedback Technology should be adapted. Additionally, the users were not fully convinced an increased awareness would cause a behavioural change, suggesting a gap between attitude and action. The two mainbarriers for the gap were identified as lack of information and shift of responsibility which should be targeted by the Eco-Feedback Technology / Den ökande nivån av komfort i samhället är en av orsakerna till en ökning av elektricitetanvändningen de senaste åren, vilket har lett till ökade koldioxidutsläpp. Samtidigt växer intresset och medvetenheten gällande hållbarhet och klimatförändringar i samhället vilket sätter press på företag att integrera hållbara affärsmodeller i företaget. Trots att den ökade komfortnivån kan vara svår att förändra går det ändå att öka medvetenheten kring ens konsumtion och dess effekter, vilket är möjligt genom en Eko-Feedback Teknologi. Detta kräver dock en uppfattning av användares miljömedvetenhet och vilja att förändra deras beteende. För att undersöka effekten av miljömedvetenhet på designen av en Eko-FeedbackTeknologi samt eventuella risker och möjligheter som teknologin kan utgöra har intervjuer utförts och en enkät distribuerats för att få en förståelse för miljömedvetenheten hos användare av en tjänst för videoskapande. Resultaten analyserades med hjälp av teoretiska ramverk angående miljömedvetenhet och valueactiongap. Dessutom utfördes experiment för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av att skapa och rendera en video. Resultaten indikerade en hög övergripande miljömedvetenhet hos användarna. Däremot var medvetenheten gällande påverkan av elektricitetkonsumtion och videoskapande lägre. Detta föreslår att medvetenheten beror på sammanhanget avanvändarna och att de tre delarna av medvetenhet bör även analyseras separat utifrånvilket Eko-Feedback Teknologin ska anpassas. Dessutom var användarna inte övertygande om att en ökad medvetenhet skulle leda till en förändring i deras beteende gällande videoskapande, vilket föreslår ett gap mellan attityd och beteende. Studien identifierade två huvudbarriärer för gapet; brist på information och ansvarsförskjutning;som båda bör bemötas av Eko-Feedback Teknologin.

The purpose of this thesis was to explore if there are emotional dilemmas in environmentally aware individuals, stemming from conflicts, resulting in their environmental personal transportation behaviour. This study uses the dialogic, relational interview method to explore possible conflicts in participants' personal transportation choices. The analysis seems to indicate that there is an apparent emotional tangle in individuals when confronted with possible double binds that put their environmental beliefs in conflict with other important aspects in their lives. The personal dilemmas they feel revolve around social pressures and their personal identities and leave them feeling conflicting emotions and strong amounts of guilt. The findings show the importance of reframing pro-environmental activities in ways that help negate the secondary injunctions that may people feel.

Using an online charitable dictator game experiment (n=214), we explored how different, randomly assigned experimental treatments (social media posts) containing anti-climate-change sentiment (n=77, 36%), misinformation (n=74, 34.6%) and a control condition (n=63, 29.4%) impacted the real donation behaviour of pro-environmentalists to an environmental non-governmental organisation. Participants were recruited through social media (Facebook, Linked-In, and Reddit). We found that the treatments resulted in minimal differences to donation likelihood and amount. We used the same charitable dictator game experiment (n=56) to explore how these experimental treatments containing anti-climate-change sentiment (n=20, 35.7%), misinformation (n=26, 46.4%) and a control condition (n=10, 17.9%) impacted the social media response behaviour of pro-environments, as well as their real donation behaviour. We found that the treatments resulted in differences to reply frequency (p=0.02935) and minimal differences to reply tone (p=0.05698), while donation behaviour was unaffected. Donation behaviour did not stratify with demographic factors with the exception of geographic location (p=0.04825). These results suggest that the donation behaviour of pro-environmentalists is resistant to climate-change misinformation and anti-climate change opinions presented through social media, while these treatments may influence social media reply behaviour. Further research into the effect of this reply behaviour on other social media users and online spaces as well as whether these observations apply to the general population is necessary. These results also call into question the necessity of moderating misinformation and climate scepticism in online spaces, as there is some evidence that this content does not negatively affect prosocial behaviour, and instead may encourage cross-attitudinal discussion. / Thesis / Master of Arts (MA)

Problem: Although modern people are more aware than ever about the environment and responsible sourcing of raw materials, a gap exists between consumers’ preferences on eco-friendly products and their actual purchasing behaviour. Companies operating in the electronic mobile device industry have been unable to bridge this value-action gap and relatively little research has been conducted on this industry.   Topic & Purpose: This paper aims to investigate and discover the preferences and purchasing behaviour of young Swedish consumers operating in the electronic mobile device industry. This paper will focus on purchasing intentions, willingness to pay, and identify which consumption values have the highest effects on these consumers’ intent to purchase eco-friendly mobile devices.   Method: A descriptive strategy and a deductive approach were applied in order to understand the impact of consumption values, CSR, brand image, and product information on young Swedish consumers. Eight hypotheses were developed to test the influence of each of these factors. The empirical study was was based on a quantitative approach and the data collection was made through an online survey and face-to-face interviews targeted towards young Swedish consumers between the ages of 18 and 28. The data analysis was conducted by using the SPSS program in order to gain numerical values which could be used to analyse the validity of each hypothesis.   Conclusion: This study discovered two out of five consumption values to have a clearly higher impact on young Swedish consumers’ purchasing intentions towards eco-friendly mobile devices. These values were emotional and conditional value, indicating that environmental awareness and situational factors have the highest influence on shaping the consumption values of these consumers. In addition, brand image was seen to be an influential factor for these consumers, as opposed to CSR, or product information. Based on these findings, suggestions for further research were presented.

I use my art practice in conjunction with environmental behaviour research and Michel de Certeau’s practice of the everyday, to enable a re-examination of socially engaged art and through art to activate environmental behaviour change. Questions Clarify contemporary debate about demonstrable and desirable aspects and issues of socially engaged art practice and through my own practice identify its key characteristics. Examine the claim for change offered by many socially engaged practitioners. Context The socially engaged artist operates outside of the gallery, in everyday lives and real situations, often engaging in issues of meaning to society at large, where participation and facilitation of dialogue are the common characteristics. I identify participation, the ambition of social change, aesthetic representation and a failure to communicate beyond the participative event as key considerations. (Bishop 2004; Bourriaud 2002; Kester 2004; Kwon 2004) I propose an aesthetic of presence, to recognise community as a creative vernacular and as pooled knowledge. Drawn from Michel de Certeau’s research into everyday life (Michel de Certeau 1985; Michel de Certeau et al. 1998a) this also provides a refocusing on participation through conversation and describes rupture events, which signify change occurring. Method This thesis compares research in an alternative field, environmental behaviour, which investigates the impediments to change (the value-action gap), how change happens and identifies the change agent, as essential to encourage change at a personal level. (Ballard and Associates 2005b; Darnton et al. 2006) I use the value-action gap, the tension point between knowing about climate change and failing to make changes in our own behaviour, (Blake 1999; Darnton 2004b; Kollmus and Agyeman 2002) as a direct impetus to make participative artwork that examines the idea of a sustainable lifestyle. My art practice recognises a three-stage process: an admission of my own environmental behaviour; encouraging reciprocal participation and conversation and enabling personal reflection; representing conversation offering shared vernacular knowledge and enabling others’ engagement with the artwork and behaviour change. Equating the socially engaged artist with the environmental change agent, I synthesised the Model for Change Agents (S. Ballard and Ballard 2005a; Ballard and Associates 2005b) with research on participation in the arts (Matarasso 1997), as a basis for understanding how participation occurs and how change could happen in socially engaged artworks. An analysis of pilot artworks extends this model to identify the conditions for change, which also equate to the aesthetic aspects of the artwork, in a new model for Practice, Participation and Progression. Outcomes I propose key characteristics for socially engaged practice based on analysis of contemporary commentators and the model for practice, participation and progression. The role of the socially engaged artist is identified as comparable to the change agent. Representing conversation, addresses an issue of socially engaged practice to communicate beyond documentation of the event’s provocation and participation. I develop discussion of the discursive site beyond participation itself to a community of common sensibility and pooled knowledge as a demonstration of personal agency that is able to redefine the public ideal and challenge dominant culture. Re-presenting conversation is a means of sharing knowledge, stimulating change and expanding community. Contributing to environmental behaviour research my art practice reveals our ability to abstract behaviour, identifies our main areas of concern within lifestyle, our motivations for making change and the importance of the preservation of personal agency. I also comment on de Certeau, identifying the problems with individual resistance through the everyday, exploring mini-rupture events signaling change and proposing a reversal of the aesthetic of absence to an aesthetic of presence creating a new narrative that utilises personal agency.

Teoretiskt bidrag: Studien ger en samtida bild av hur konsumenten påverkas av miljövänliga attribut hos produkter i hens uppfattning av varumärken. Problemformulering: Hur påverkar försäljning av plastpåsar konsumentens varumärkesimage? Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan konsumentens värderingar, konsumtion och benägenhet att välja miljövänliga attribut. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och belyser hur behov, värderingar och förväntningar representerar en signifikant roll i konsumentens uppfattning av varumärken. Teoretisk referensram: Studiens referensram är uppbyggd av befintliga teorier som avser att förklara företags önskan att bygga konkurrenskraftiga varumärken, stärka varumärkets relation till konsumenten genom stimuli och skapa efterfrågan av ett företags gröna produkter, samt att förklara konsumentens önskan att reducera hens negativa effekter på miljön och hur konsumenten svarar på information baserat på tidigare upplevelser och erfarenheter. Metod: Denna uppsats är utförd i en deduktiv ansats genom en kvantitativ metod bestående av 188 respondenter. Undersökningen var utformad som en enkät och spreds via våra egna sociala kanaler. Enkätens frågor var noggrant utformade av operationaliserade begrepp relevanta till studien. Sekundära källor består av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk resultat & dataanalys: Uppsatsen analyserar den kvantitativa undersökningen och presenterar resultaten i teoretiska modeller, tabeller, diagram och textbeskrivning genom vilka vi accepterar eller förkastar hypoteser. Slutsats: Konsumenten är benägen att konsumera produkter med miljövänliga attribut och uppfattar varumärken som visar hänsyn till miljön mer positivt. Dock fanns det inte en självklar korrelation mellan konsumentens värderingar och faktiskt beteende. Det ledde till att den första och andra hypotesen accepterades, och den tredje hypotesen förkastades.

När denna uppsats skrivs är det knappt sju år kvar innan målen i agenda 2030 ska vara uppfylla. Mycket har gjort och kommer att behöva göras för att kunna uppfylla målen i Agenda 2030. Många företag och kommuner gör nu ett arbete för att ställa om. Oavsett om hållbarhetsarbetet beror på lagkrav eller i marknadsföringssyfte är det de anställda som ska genomföra och anpassa sig till hållbarhetsarbetet, för att arbetsgivaren ska nå de satta målen. I genomsnitt spenderas under en arbetsvecka en tredjedel av ett dygn på arbetsplatsen. Uppsatsens syfte är därför att studera vilka attityder och kunskaper som finns till den omställning som hållbarhetsarbete på arbetsplatsen innebär. Genom frågeställningen, vilka kunskaper och attityder har anställda till hållbarhetsarbetet på sin arbetsplats?  Attitydforskningen och psykosociala teorier som finns idag utgår främst från individens privatliv där närmsta familj är de främsta socialiserings agenterna. Var på denna studie är intressant, då den utgår från perspektivet på arbetsplatsen, där kanske andra regler och förhållningssätt styr. Metoden för denna uppsats är semi-strukturerade intervjuer från sex representanter från fem olika förvaltningar i Karlstads kommun. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från de sex intervjuerna visar att det är insikt, ansvar, handlingsutrymme, självförtroende och kunskap är delar som finns med hos alla intervjupersoner som har uttryckt att de har ett miljöengagemang. Hur mycket eller hur lite av varje del är svårt att säga. Insikt och kunskap om olika insatser tycks vara viktigt för att respondenterna ska ha ett miljöengagemang. Liten kunskap tycks inte vara ett hinder utan sporrar respondenterna att vilja lära sig mer, varpå miljöengagemang bör ses som en pågående process.

<p>Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende.</p> / <p>The aim of this study is to give basis for decisions concerning how recycling companies should go about in their efforts to increase the recycling level. In order to accomplish this, I’m going to investigate Tonglet’s and Barr’s theories and recommendations. I’m also going to look for evidence that supports that there’s a value-action gap.</p>

Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende. / The aim of this study is to give basis for decisions concerning how recycling companies should go about in their efforts to increase the recycling level. In order to accomplish this, I’m going to investigate Tonglet’s and Barr’s theories and recommendations. I’m also going to look for evidence that supports that there’s a value-action gap.