När denna uppsats skrivs är det knappt sju år kvar innan målen i agenda 2030 ska vara uppfylla. Mycket har gjort och kommer att behöva göras för att kunna uppfylla målen i Agenda 2030. Många företag och kommuner gör nu ett arbete för att ställa om. Oavsett om hållbarhetsarbetet beror på lagkrav eller i marknadsföringssyfte är det de anställda som ska genomföra och anpassa sig till hållbarhetsarbetet, för att arbetsgivaren ska nå de satta målen. I genomsnitt spenderas under en arbetsvecka en tredjedel av ett dygn på arbetsplatsen. Uppsatsens syfte är därför att studera vilka attityder och kunskaper som finns till den omställning som hållbarhetsarbete på arbetsplatsen innebär. Genom frågeställningen, vilka kunskaper och attityder har anställda till hållbarhetsarbetet på sin arbetsplats?  Attitydforskningen och psykosociala teorier som finns idag utgår främst från individens privatliv där närmsta familj är de främsta socialiserings agenterna. Var på denna studie är intressant, då den utgår från perspektivet på arbetsplatsen, där kanske andra regler och förhållningssätt styr. Metoden för denna uppsats är semi-strukturerade intervjuer från sex representanter från fem olika förvaltningar i Karlstads kommun. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från de sex intervjuerna visar att det är insikt, ansvar, handlingsutrymme, självförtroende och kunskap är delar som finns med hos alla intervjupersoner som har uttryckt att de har ett miljöengagemang. Hur mycket eller hur lite av varje del är svårt att säga. Insikt och kunskap om olika insatser tycks vara viktigt för att respondenterna ska ha ett miljöengagemang. Liten kunskap tycks inte vara ett hinder utan sporrar respondenterna att vilja lära sig mer, varpå miljöengagemang bör ses som en pågående process.