Syftet med detta arbete är att undersöka lärarnas åsikter angående flexibelt lärande med hänsyn till lärarnas kön, åldersfördelning, datoranvändning och undervisningsmetoder. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät (websurvey från textalk) som skickades till alla lärare vid Sydskånska gymnasieförbundet. De flesta lärare hade en positiv eller neutral inställning mot införandet av flexibelt lärande, medan äldre lärare var i mindre utsträckning positivt inställda. Med hänsyn till många frågeställningar såg lärarna inga eller små förändringar. Problem som har uppkommit är att det nya arbetssättet är mer tidskrävande och att det är svårt att genomföra med osjälvständiga elever. Däremot tyckte en större andel av lärarna att de ha fått bättre kontakt med eleverna, att svaga elever får mer hjälp och att starka elever presterar bättre. Slutsatsen av detta arbete är att ett flexibelt arbetssätt måste individanpassas i större utsträckning för att speciellt hjälpa osjälvständiga elever. Extraresurser som personal, specialpedagoger och extern utbildning krävs för att kompensera för merarbete i början av detta förändringsarbete och för att få alla lärare engagerade.

Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valdafrågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten?- Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling?- Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolaskompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolansbehov av Mål 3-satsningen?Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren.Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidareanalyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågornaindikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks varamissnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen. En majoritet tycksange positiva svar på frågorna som inte har någon anknytning till hur Mål 3-satsningenpåverkar deras arbetssätt. Men så fort enkätfrågorna knyts till hur Mål 3-satsningeninverkar på deras vardagliga verksamhet, får man starkt negativa resultat, och detta gällerav samtliga enkätfrågor.Som avrundning utgörs min slutdiskussion av förslag och tankar om vidareforskningar för att söka svar på de frågor som analysen väcker. I det avslutande avsnittet om förslag på fortsatt forskning framför jag flera resonemang kring varför min ytliga studie saknar djup, och varför jag menar att djupstudier kring SydskånskaGymnasieförbundets omstruktureringsprocess återstår att göras.