Spelling suggestions: "subject:"gymnasieutredningen"" "subject:"gymnasieutredningens""
1 |
Gymnasieutredningarna under 2000-talet. Fyra skolpolitiska dimensionerPersson, Sara January 2011 (has links)
Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ”Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan.”. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011. I uppsatsen görs en jämförande kvalitativ innehållsanalys av de två gymnasieutredningarna i syfte att undersöka vilka skolpolitiska undertoner som kan utläsas ur utredningarna och vilka likheter respektive skillnader som finns. Analysen görs med hjälp av fyra skolpolitiska dimensioner: 1) utbildningens funktioner, 2) sammanhållning kontra uppdelning, 3) generell kontra selektiv inriktning samt 4) styrning och inflytande. Uppsatsen visar att det i flera avseenden går att utläsa tydliga skolpolitiska undertoner ur de två gymnasieutredningarna. Särskilt tydliga befinns dessa undertoner vara i analysen av utbildningens funktioner samt i analysen av huruvida utbildningen ska vara sammanhållen eller uppdelad. Här finns också tydliga skillnader mellan de två utredningarna. Även i andra avseenden råder det skillnader mellan utredningarna. När det gäller styrningen av, och inflytandet över, utbildningen befinns likheterna däremot vara större.
|
2 |
Estetiska ämnen för konkurrenskraft, arbetskraft och bildning? - En studie av politikers argumentationerKimhag, Nina January 2017 (has links)
Föreliggande studie tar avstamp i gymnasieutredningen En gymnasieutbildning för alla: åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning: betänkande (SOU 2016:77), som föreslog att minst ett estetiskt ämne ska återinföras som obligatoriskt i gymnasieskolan. Syftet med studien var att synliggöra innebörden i politikers argumentation avseende ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan från mars 2016 till och med april 2017. Frågeställningarna för studien löd: Vilka argument framför politiker för ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan? och: Vilken syn på kunskap kan synliggöras genom politikers argumentationer avseende ett återinförande av estetiska ämnen? Utifrån Stephen Toulmins argumentationsmodell analyserades sex artiklar med utgångspunkt i teori utifrån Gest Biesta om vad som är god utbildning och vilka önskvärda subjekt som formas i utbildning och utifrån Michel Foucaults teori om disciplinering. Resultatet synliggjorde att politikers argument handlar om att skapa konkurrenskraft i Europa och att elever ska utveckla kreativa förmågor på grund av dess relevans i flertalet yrken. Det fanns även en villkorad hållning från politiker som menade att ett återinförande inte får ske på bekostnad av andra ämnen. Samt att gymnasieskolans nuvarande hållning tvingar elever till att välja bort estetiska ämnen till förmån av de ämnen som är meriterande. Studien kommer fram till att ett eventuellt återinförande präglas av att anpassa elever med vissa förmågor som kreativitet för att upprätthålla konkurrenskraft i Europa. Däri ingår det att elever ska formas till subjekt som passar in i en rådande ordning och att de ska arbetsmarknadsanpassas. Vidare görs det en åtskillnad mellan kunskap och bildning där de estetiska ämnena står för det sistnämnda.
|
Page generated in 0.0832 seconds