Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats. Resultatet visade en variation från att eleven inte ens behärskade det logiska tankesättet som krävs för att tillämpa syntaxen i något programmeringsspråk till att eleven har tankesättet för att tillämpa ett objektorienterat språk vid praktiskt problemlösning. De flesta eleverna tillämpade ett sekventiellt tankesätt för programmering och var ovana att ta till sig objektorienteringen. Eleverna uppfattade programmeringslärandet som språkinlärning och koncentrerade sig på att lära sig syntaxen i C-sharp snarare än att lösa problem med ett objektorienterat tankesätt. Därför efterlyses mer lösningsinriktat lärande som liknar den praktiska programmeringen, där programmeringsprocessen och koncepten i objektorientering visualiseras i undervisningen.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av. Resultaten indikerar att de intervjuade lärarna har en överensstämmande förestälningomvilka kvaliteter som lärar-elevrelationen måste innehålla för att relationen ska varagod samt medföra en för eleven positiv skolprestation. Lärarna är eniga om att de centrala kvaliteterna för den goda lärar-elevrelationen ärsynliggörande av varandra, empati, förtroende, ömsesidig respekt, trygghet,rättvisa,humor, lärarens höga förväntningar på elevenoch dialog. Det finns även en delad föreställning om att den goda relationen har en stor påverkan på elevens lärande och är central för en positiv skolprestation.Tidigare forsknings betonande av den goda relationens inverkan på elevens lärande överensstämmer med föreliggande studies resultat.

Zugl.: Göttingen, Univ., Diss., 2004 u.d.T.: Hoff, Walburga: Oberstudiendirektorinnen und Oberstudiendirektoren in den 60er und 90er Jahren

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2005

Pädagogium, 1741--Gießen

Duisburg, Essen, Univ., Diss., 2009.

Pädagogium, 1741--Gießen.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2005.

Universiẗat, Diss., 2005--Würzburg.