Ett kandidatprojekt där ett lärocenter i Slakthusområdet har ritats. Detta lärocenter ska fungera som en samlande byggnad för tre intilliggande gymnasieskolor vilka ska placeras i de befintliga kylhusen på Slakthusområdet. I byggnaden inhyses gemensamma lokaler som bibliotek, café, studierum, black box, utställningslokal, kontor, aula mm. Cafét placeras mot den planerade gemensamma parken så att en naturlig uteservering ska skapas i anslutning till parken. Innanför entrén finns en såkallad infozon där både allmänheten och gymnasieeleverna kan få information om vart i byggnaden de olika funktionerna finns.  Rörelsen mellan våningsplanen sker i en korsformad struktur i betong där trapporna finns. Där placeras även toaletter och förråd. I mitten av korset finns ett ljusschakt som man kan titta in i genom fönsteröppningar från varje våning. Dessutom kan man titta upp i detta ljusschakt mot takfönstret från entréplan. Medan korset alltså är konstruerat av synlig betong så är resten av byggnaden byggd av massivträ med träpanel som fasad. / A bachelor degree project where a learning and cultural centre in Slakthusområdet has been designed. This centre is supposed to be a common study place and centre for three high schools being planned for in the old cold stores in Slakthusområdet.  In the building can be found a library, a café, an exhibition area, a black box, offices, study places and an info zone. The café faces the big communal park area where outside seating can easily be arranged.  The vertical communication takes place in a cross shaped concrete structure which has a light shaft in the middle. Visitors can look into this light shaft through window openings on each floor. From the entrance floor, one can look up through the light shaft towards the skylight.  While the cross is constructed from visible concrete, the rest of the building is made from cross laminated wood with a wooden facade. Contrasts!

Die Gymnasien mit vertiefter Ausbildung leisten im Bereich der schulischen Begabtenförderung einen anerkannt bedeutenden Beitrag. Sie unterstützen Kinder und Jugendliche in einem begabungsförderlichen Umfeld, entwickeln bei ihnen Neugierde, Ausdauer und Freude am Lernen. Zum förderlichen Umfeld gehören dabei Leistungserwartungen, die den Fähigkeiten und intellektuellen Bedürfnissen der Schüler dieses besonderen Bildungsweges entsprechen, Anerkennung, Vorbilder und eine optimale Förderung. Im Interesse der individuellen Förderung besonders begabter Schüler arbeiten die Gymnasien aller Vertiefungsrichtungen an der weiteren Qualitätsentwicklung der vertieften gymnasialen Ausbildung. Redaktionsschluss: 25.11.2016

Samhället och arbetsmarknaden ser idag inte ut som det gjorde för äldre generationer. Det är högre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett ökat behov av att göra sig själv anställningsbar. Det är ett ökat individualiserat ansvar och gymnasiet är den tid då unga behöver prestera för att sedan kunna bli antagen till den önskade utbildningen. Denna studie syftade till att undersöka hur gymnasieelever på det samhällsvetenskapliga programmet som arbetar  extra  resonerar  kring  utbildning  och  arbete. Undersökningen  var  kvalitativ  och utfördes med åtta respondenter och semistrukturerade intervjuer. De teman som behandlades under intervjuerna var arbete, utbildning och identitet. Empirin har analyserats utifrån teorin om  habitus  och  möjlighetshorisonter  samt  tidigare  forskning  som  behandlar utbildning, arbete, sociala miljöer och identitet. Resultatet visade att respondenterna var väl medvetna om den anställningsbarhet som samhället ställer krav på, och utöver lönen som belöning så var anställningsbarheten en stor faktor till varför de valde att arbeta vid sidan sina studier. Ingen av respondenterna upplevde att arbetet egentligen påverkade studierna avsevärt och inte heller bidrog till den grad av ökad stressbild som vi hade antagit. De faktorer som främst påverkade elevernas resonemang kring arbete och utbildning var den egna familjens värderingar och stöd. Ett individualiserat ansvarstagande bidrar till gymnasieelevernas förhållningssätt till att planera både arbete och studier och förhoppningen om att i framtiden kunna ”bli någonting”.

<p>Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:</p><p>- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?</p><p>- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?</p><p>- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?</p><p>Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.</p><p>Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor. Inte heller lockar det att engagera sig politiskt, vare sig det är i partier eller i demokratiska råd i skolan. Resultatet visar också en ökad individualism, där de tillfrågade ungdomarna inte anser sig påverkas i sitt åsiktsbildande, varken av vänner, familj eller media.</p>

No description available.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur formativ bedömning används vidlaborationer i biologi på gymnasiet, i Sverige och Island.För att uppnå dessa syften har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer med sexlärare; tre svenska och tre isländska. Intervjuerna visade att isländska lärare tolkade begreppetformativ bedömning lite snävrare än de svenska. Lärarna använde formativ bedömning ivarierande grad. Sammanfattningsvis kan de skillnader som observerades inte förklarasutifrån lärarnas olika nationalitet eller utbildning om formativ bedömning. De två lärare sominte upplevde hinder i att arbeta enligt ett formativt arbetssätt var de lärare som hade kortastarbetslivserfarenhet.Svenska lärare berättade att deras syn på laborationens syfte och bedömning baseras påämnesplanen och kunskapskraven medan isländska lärare baserar sin åsikt till största delen påsin erfarenhet. Detta kan bero på skillnader mellan svenska och isländska styrdokument.

No description available.

In dieser Dissertation wird vorgestellt, wie die Förderung von ästhetischem Interesse im Rahmen von Schule möglich sein kann, wenn die drei „grundlegenden psychologischen Bedürfnisse“ erfüllt werden: Autonomieerfahrung, soziale Eingebundenheit und Kompetenzerfahrung. Auf der Grundlage der „Münchner Interessentheorie“ werden Unterrichtskonzepte in Anlehnung an den „interessen-differenzierten projekt-orientierten Kunstunterricht“ nach Rainer Goetz konzipiert und in Studien überprüft. Die Ergebnisse werden gezielt für die Konstruktion von Unterrichtskonzepten für die W- und P- Seminare des achtjährigen Gymnasiums in Bayern ausgewertet. Die sich daraus ergebenden Unterrichtskonzepte und deren Durchführung werden detailliert dargestellt und im Rahmen zweier Einzelfallstudien untersucht. / This dissertation is explaining, how the promotion of aesthetic interest can be possible within the school if the three "basic psychological needs" are met: social relationship, perception of autonomy and competence. On the basis of the “Münchner Interessentheorie” teaching concepts following the “interest-differentiated project-based art instruction” by Rainer Goetz are designed and verified in studies. The results are evaluated specifically for the construction of teaching concepts for W and P seminars of the eight-year school in Bavaria. The resulting teaching concepts and their implementation are described in detail and analyzed in the context of two case studies.

No description available.

<p>Lärobokens ställning i samhällskunskap</p><p>en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet</p>