The aim of this study is to describe the lives of women who are living with vestibulitis. 13% of women aged 20-29 suffer from vestibulitis and studies show that vestibulitis increase. A narrative analysis with qualitative approach was used. This is done by reviewing a number of blogs written by women who are suffering from this disease. A selection of seven different blogs that matched the studies criteria’s where chosen for review. One advantage by reviewing written text in a narrative form is that they often describe the situation very accurately and in great detail. The analysis of these texts where done jointly by the authors which strengthens the reliability of the results.   This study shows that women handle their pain and suffering differently. The major difference in outcome however, lies in what kind of support and healthcare they receive. And the results differ from handling their disease and life situation quite well, to having issues finding comfort and even meaning with life. Women who are suffering from vestibulitis express feelings of loneliness, depression and hopelessness. Low self-esteem, physical and mental exhaustion and relationship issues are also common among women suffering from vestibulitis. / Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur det är att leva med vestibulit. 13 % av kvinnor mellan 20-29 år drabbas av vestibulit och studier visar att vestibulit öka. En narrativ analys med kvalitativ ansats användes. Detta gjordes genom att analysera ett antal utvalda bloggar, skrivna av kvinnor som lever med vestibulit. Ett urval av sju olika bloggar som uppfyllde kraven valdes ut för granskning. En fördel av att granska texter skrivna i berättande form är att de ofta beskriver situationen väldigt väl och med hög detaljrikedom. Analysen av dessa bloggar genomfördes gemensamt av båda författarna vilket stärker träffsäkerheten av resultatet.   Studien visar att kvinnorna hanterar sin smärta och sitt lidande olika. Den stora skillnaden i hur bra de kan hantera sin sjukdom, ligger i vilket stöd, bemötande och vilka vårdinsatser de ges. Och resultatet varierar från att kunna leva ett relativt bra liv med sin sjukdom, till att ha svårigheter att hitta tröst eller även meningen med livet. Kvinnor som lider av vestibulit uttrycker en känsla av ensamhet, depression och hopplöshet. Men även låg självkänsla, fysisk och mental utmattning och relationsproblem är vanligt bland kvinnor som lider av vestibulit.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut. Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning. Patienterna var överlag nöjda med det bemötande som givits av personalen på Studentgyn. Vidare upplevde samtliga ett förtroende för vårdgivaren och ansåg att denne var väl förberedd inför besöket. En majoritet av besökarna erbjöds en besökstid inom en vecka, de förbättringsförslag som lämnades handlade dock till stor del om möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för att boka en tid. Patienterna önskade längre telefontider samt tidsbokning via internet. Avslutningsvis uppgav samtliga att de kunde rekommendera Studentgyn till vänner och bekanta. Slutsats: Denna undersökning har kommit fram till att patienterna överlag varit väldigt nöjda med Studentgyn. Dock framkom ett missnöje avseende möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för tidsbokning och många av deltagarna lämnade förbättringsförslag rörande detta.