Övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen under de senaste två till tre årtiondena, och flera olika faktorer ligger bakom. I tätbefolkade områden såsom Stockholm, Västra Götalandsregionen och Malmö är förekomsten av fetma och övervikt hos barn >15%. Övervikt och fetma hos barn tenderar att utvecklas vidare in i vuxenlivet och kan leda till allvarliga konsekvenser. Detta påverkar barnets och familjens hälsa och livskvalitet negativt, därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar preventivt och förebyggande när det gäller fetma och övervikt. Syftet med studien var att studera sjuksköterskans erfarenhet i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt hos barn. Arbetet är en litteraturstudie där det utfördes en utförlig och fördjupad analys av tidigare studier för att öka kunskapen om det valda forskningsområdet. Resultatet visade att samtalet med föräldrar angående barnets vikt och fetma kunde lätt bli ett känsligt ämne. Studien resulterade i två huvudteman varav det ena var sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet, med underteman använda mätinstrument, att ge information och genomföra motiverande samtal. Det andra huvudtemat var mötet med familjen, med underteman dialog med föräldrarna och ett känsligt ämne. Föräldrarna kunde lätt känna sig kritiserade för dåligt föräldraskap. Motiverande samtal genomfördes för att motivera barnet och föräldrarna till att bidra till det hälsofrämjande arbetet som rekommenderades av sjuksköterskan. Dock visade studien att föräldrar ibland kunde bli ett hinder istället för resurs i sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra. Med gott ledarskap kan en god psykosocial arbetsmiljö skapas. Slutsatsen visade att ledaren har en oerhört viktig roll och inverkan på medarbetares välmående. Även respondenterna i studien ser fördelar med att arbeta hälsobefrämjande. Alla individer har ansvar över sin egen hälsa men om ledaren ger dem verktyg i form av delaktighet, en känsla av kontroll, meningsfullhet, samt skapar en teamkänsla så kommer det att främja såväl organisationen som individerna inom den.

No description available.