Bakgrund: Hunden har länge funnits vid människans sida och varit en värdefull följeslagare. Aktuell forskning rymmer lovande bevis för hundens positiva effekter på människans hälsa. Djurassisterade interventioner med hundar är trots denna forskning i dagsläget en relativt oanvänd resurs i omvårdnadssammanhang. Syfte: Belysa hundens hälsofrämjande effekter för patienten. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Fyra huvudkategorier som speglar hundens hälsofrämjande effekter identifierades. Dessa var emotionella effekter, fysiska effekter, sociala och kognitiva effekter samt psykiska effekter. Slutsats: Det har identifierats att hunden kan påverka varierande hälsoaspekter hos människan i en positiv riktning. Klinisk betydelse: Genom att ha kunskap om vilka hälsofrämjande effekter hunden potentiellt kan medföra för patienten kan vårdpersonal få ännu ett verktyg för att närma sig personcentrerad omvårdnad. / Background: Dogs have for a long time been living by the human side and has been valued as meaningful companions. Current research contains promising evidence for the positive health benefits the dog may have on humans. Despite this research animal-assisted interventions containing dogs are a relatively unused resource in nursing context. Aim: To illuminate the health benefits that dogs in healthcare can have for the patient. Method: A general literature review based on nine quantitative articles and one qualitative article. Results: Four main categories that reflect health benefits dogs can contribute to were identified. These were: emotional effects, physical effects, social and cognitive effects and psychological effects. Conclusion: It was identified that dogs may affect several aspects of human health in a positive direction. Clinical relevance: By having knowledge about which health benefits dogs potentially can have for the patient, health professionals have yet another tool to approach person-centered care.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under de senaste tio åren och är en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Globalt sett är 322 miljoner människor drabbade av depression och 264 miljoner är drabbade av ångestsjukdom. Ett delmål bland de globala hållbarhetsmålen är att den mentala hälsan skall beaktas och främjas med preventiva insatser. Ytterligare ett steg för att uppnå en god och jämlik hälsa är den av Sverige antagna Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige skall bli världsledande i att tillvarata möjligheterna med digitalisering. Informations- och kommunikationsteknologin [IKT] och sociala medier ökar möjligheten till interaktion, oberoende av tid och rum. Syfte: Att beskriva hälsofrämjande effekter som sociala medier och IKT-verktyg kan ha för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sex teman med främjande effekt på den psykiska hälsan urskildes och grupperades i tre kategorier. Kategorierna var kunskapsutveckling, psykologiska aspekter och användbara verktyg. Teman var personlig utveckling och förändring, ökad kunskap och förmåga, trygghet och anonymitet, motivation och engagemang, social tillhörighet och socialt stöd samt lättillgänglighet och användarvänlighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns hälsofrämjande effekter inom det digitala området. Teknikanvändningen kan bidra till implementering av digitala hälsofrämjande insatser i syfte att minska den mentala ohälsan hos unga vuxna. Dock  finns lite forskning inom området och fler studier behövs för att få full effekt av digitaliseringens möjligheter. / Introduction: The mental ill-health of young adults has increased over the past ten years and is one of Sweden's largest public health challenges. Globally, 322 million people are suffering from depression and 264 million are suffering from anxiety disorder. One of the global sustainability goals is that mental health must be considered and promoted with preventive measures. Another step to achieve good and equal health is Vision e-health 2025, in which Sweden is aiming to become a world leader in utilizing the opportunities of digitalisation. Information and communication technology [ICT] and social media increase the possibility of interaction, regardless of time and space. Aim: To describe health-promoting effects that social media and ICT tools can have to alliviate the mental ill-health of young adults. Method: A structured literature study based on 20 scientific original articles obtained from the PubMed and CINAHL databases. The articles have been analyzed with a thematic analysis. Results: Six themes with a promoting effect on mental health were identified and grouped into three categories. The categories were knowledge development, psychological aspects, and useful tools. The themes were personal development and change, increased knowledge and ability, security and anonymity, motivation and engagement, social belonging, and social support, as well as easy accessibility and user-friendliness. Conclusion: The result shows that health-promoting effects are evident in the digital field. The use of technology can contribute to the implementation of digital health promotion efforts aimed at alleviating the mental ill-health of young adults. However, research in the field is limited and more studies are needed to achieve the full effect of the opportunities of digitisation.