ABSTRACT Syftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm. För att få svar på de frågeställningar studien bygger på har fyra fokusgruppintervjuer, med homogena deltagare, genomförts. De teorier som främst fungerar som utgångspunkt för studien är Ulrich Becks risksamhällsteori, och Gunilla Jarlbros teorier om en subjektiv riskperception. Författarna har även valt att se mediernas roll som en social konstruktion, därmed även synen på en riskkultur där risker ses som sociala konstruktioner som finns i medborgarnas tankar, samt också i mediernas larmrapporter.   Resultaten från de fokusgruppintervjuer som genomfördes visar att deltagarna uppger att de inte påverkas i sin vardag av kvällstidningarnas hälsolarm, utan anser dem vara alltför överdrivna och dramatiserande. Samtliga fokusgrupper uttrycker en negativitet gentemot löpsedlarna. Ord som kom till uttryck under intervjuerna var exempelvis skrämsel, oro, överdrivenhet, dramatisering, lurendrejeri, negativitet, ekonomisk vinst och nyhetstorka.   Nyckelord: Hälsolarm, löpsedlar, risk, kvällstidningar, kvalitativ studie, fokusgruppintervju

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: <em>Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009?</em> Andra relevanta underfrågor har varit: <em>Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer?</em> En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.</p>

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.