Individuals and organisations are encouraged to reduce their climate impact every day.  Companies are adapting and using sustainability policies as one way to demonstrate their work towards a sustainable future. The construction industry is one of the industries that affects the environment to a large degree. Within that industry, together with several others, project work is a common practice. Project managers have therefore an important role in making and guiding the projects to be more sustainable. Therefore, this thesis aimed to investigate how project managers in a consulting company experience that they can influence the sustainability work in their projects. A qualitative study was conducted. Background information and theories about corporate sustainability and competence needed to implement sustainability were performed through a literature review. Interviews were conducted with project managers from the consulting company WSP Management in Stockholm Sweden. The study shows that the project managers are aware about their opportunity to influence the  sustainability work in their projects. However, the amount is strongly affected by the priority of the client and if resources are available. To improve and move towards a more sustainable approach the study shows that sustainability must be demanded from the permanent organization or the client, and not only be included because the project manager itself values it.

Projekt utgör en stor del av den globala produktionen och både ledning och medarbetare måste ha kompetens och vilja att sträva mot hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa projektledares upplevda förutsättningar för att kunna implementera företagets hållbarhetspolicy i sina projekt. Undersökningen har skett genom diskursanalys av fyra företags hållbarhetspolicys samt intervjuer med projektledare på dessa företag. Företagen är vinstdrivande med en tydlig hållbarhetsprofil. Det teoretiska ramverket utgörs av hållbar projektledning. Resultatet visar att hur företagen väljer att kommunicera sin hållbarhetspolicy spelar roll för hur den används. Att rikta kommunikationen till mänskliga faktorer har visat sig vara mer framgångsrikt sett till hur projektledarna tar policyn till sig, gentemot rak information som inte har samma genomslagskraft. Det har också visat sig mer fördelaktigt för företagen att använda sina projekt för att integrera hållbarhet i linjeorganisationen snarare än att integrera hållbarhet från linjeorganisationen ut i projekten. Projektledarna har svårt att se sin egen roll för att gå mot en hållbar utveckling. De ramar in sig själva i organisationen och missar sin egen roll ur ett samhällsperspektiv. Dessutom är hållbarhetsfrågor något som de lägger över på sakkunniga och därför inte reflekterar över så mycket själva. De utgår från att någon annan redan har tagit ansvar.

As sustainability and sustainable development becomes increasingly important on levels from individual to global scale, there is a need for everybody to do their part. The construction industry has a huge impact on all three pillars of sustainability and thus, has to adapt to facilitate sustainable development in their practices. Facilitating and incorporating sustainability can be attempted in many ways, among which sustainable project management is one alternative. This thesis aims to explore opinions and experiences of project managers in the Swedish construction industry connected to sustainability, with focus on the tensions and reactions that emerge when incorporating sustainability in projects. This will be realised by replicating the article “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” by Sabini and Alderman (2021). To facilitate an understanding of fundamental concepts and the subject, a literature overview was conducted. Empirical data was obtained through semi-structured interviews, analysed in accordance with the Gioia methodology and discussed using paradox theory and a tension framework. The findings show that project managers face various tensions as well as reactions connected to the incorporation of sustainability in projects. While four tensions and six reactions emerged from the analysis, most of the described problems stem from a deficit of knowledge or project and industry constraints. The largest differences between the findings of Sabini and Alderman (2021) and this thesis are attributed to the time difference between when the interviews were held as well as the change of context. Despite the emergent tensions and reactions, the overall attitude regarding sustainability among the respondents was positive and they gave examples of sustainable practices already in place as well as shared ideas for future improvement. These indicated that most project managers have a business case frame mindset as opposed to a paradoxical frame, seeking to eliminate any tensions that emerge. Additionally, the findings indicated that expanding knowledge regarding sustainability would most likely be the largest aid in the incorporation of sustainability in projects, for example through an industry wide knowledge base. / I takt med att hållbarhet och hållbar utveckling blir allt viktigare på alla plan, från individuell till global nivå, ökar behovet av att alla gör sin del. Byggbranschen har stor påverkan på alla tre hållbarhetsdimensioner och behöver därför göra förändringar för att underlätta och främja hållbarhetsarbete. Integrering och främjande av hållbarhetsaspekter kan angripas på många olika sätt, där hållbar projektledning är ett alternativ. Denna uppsats ämnar därför att undersöka åsikter och erfarenheter kopplade till hållbarhet bland projektledare i den svenska byggbranschen, med fokus på de spänningar och reaktioner som uppstår när hållbarhet integreras i projekt. Detta är ämnat att åstadkommas genom att replikera artikeln “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” av Sabini och Alderman (2021). För att skapa insikt och förståelse för grundläggande begrepp och relevanta kunskapsområden genomfördes en litteraturstudie. Empirisk data erhölls genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med utgångspunkt i Gioia-metodologin och diskuterades utifrån paradoxteori och ett spänningsramverk. Resultaten visar att projektledare stöter på flertalet spänningar och reaktioner på dessa kopplade till integrering av hållbarhet i projekt. Trots att fyra spänningar och sex reaktioner framkom från analysen så hade de flesta problemen sin grund i otillräcklig kunskap alternativt begränsningar från branschen eller projekten. Den största skillnaden mellan Sabini och Aldermans (2021) resultat och de som framkom i denna uppsats anses i huvudsak bero på tidsskillnaden mellan genomförandet av intervjuerna tillsammans med att alla respondenterna är verksamma i byggbranschen. Även om spänningar och reaktioner förekom var alla respondenter positivt inställda till hållbarhet. De gav exempel på redan förekommande hållbarhetsarbete, men kom även med förslag på hur det kan förbättras i framtiden. Dessa indikerade att de flesta projektledare har en business case frame-inställning till skillnad från en paradoxical frame och söker sätt att eliminera de spänningar som uppstår. Utöver detta indikerade svaren att den troligtvis största förbättringen för involverande av hållbarhet i projekt skulle komma från ökad kunskap om hållbarhet över hela branschen, exempelvis genom införande av en delad erfarenhetsbank för hela branschen.