Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016. Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag. Dessa tre är kvarterstaden, trädgårdsstaden och funk-tionalismen. Alla dessa har satt sina spår i Linköping under årens gång och spelar fortfarande en stor roll i hur utformningen av Linköping planeras. I undersökningen av de ideal som idag råder dyker dessa tre upp titt som tätt men med den nya aspekten hållbar utveckling som ledstjärna. Den kom-pakta staden som ofta förespråkas just för ett hållbart stadsbygge och har likheter med kvarter-staden är det stadsbyggnadsideal som tar störst plats i Linköpings olika översiktsplaner och områdes-program. Detta ideal som förespråkar en förtätning av staden återfinns i båda projekten Övre Vasa-staden och Djurgården samt att det tar stor plats i översiktsplanen för staden. Utöver en förtätning av staden planerar Linköping för en utbyggnad av kollektivtrafiken för att kunna bygga bort bilberoendet och på så vis uppnå en mer hållbar stad.