Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått. Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text. Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys. Vidare forskning kan granska vilka effekter den bristande hållbarhetsredovisningen i många kommuner orsakar. Uppsatsens bidrag: Vår undersökning bidrar till nya insikter om hur Sveriges kommuner hållbarhetsredovisar. Vi belyser vilka hållbarhetsmått som kommunerna rapporterar samt vad som påverkar rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.

Finansiering utgör en viktig del i att möjliggöra omställning mot miljövänligare företag. Möjligheten att anskaffa kapital och övergå till ett miljövänligare företag är samtidigt emellanåt bristfälligt. Det gäller även för industriföretag där branschen är inne i en omställning mot Industri 4.0, vilket förväntas bidra till miljövänligare företag. I den här studien undersöks sambandet mellan miljöprestation i västerländska industriföretags och företagens finansiering. Utifrån tidigare forskning om finansiering med anknytning till finansieringsbeslut, samt hur hållbarhetsmått kan ha inverkan vid finansiering, har industriföretagen analyserats. Studien utgår från en kvantitativ metod, där sekundärdata har hämtats från Thomson Reuters Refinitiv Eikon. Med insamlad data analyseras industriföretags kapitalstruktur gentemot deras miljöprestation genom en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat påvisar inget statistiskt signifikant samband mellan industriföretags kapitalstruktur och deras miljöbetyg. Av den anledningen konstateras det att miljöprestation inte har något statistiskt signifikant samband med företagens tillvägagångssätt vid finansiering. Därtill konstateras det även utifrån studiens analys att informationsasymmetrin är densamma oberoende på miljöprestation. Studien bidrar med ökad förståelse beträffande sambandet mellan industriföretags miljöprestation och hur de finansierar sig. / Financial opportunities are an important part of the transition towards environmentally friendly companies. The ability to raise capital for this transition in companies is at the same time, to some extent, inadequate. These inadequacies also affect industrial companies, a sector in transition towards “Industry 4.0”, which is expected to lower the environmental impact in the industry. This study examines the relation between environmental performance of industrial companies in western countries and their financing decisions. The industrial companies have been analyzed with regard to previous studies related to financial decisions and the effect of sustainable measures on financial opportunities. The study applies a quantitative method and uses secondary data collected from Thomson Reuters Refinitiv Eikon. With the gathered data the capital structure of the industrial companies have been analyzed compared to their environmental performance, by using a multivariate regression analysis. The findings of the study shows that environmental performance has no significant correlation with industrial companies capital structure. The findings also implies that information asymmetry, risk and uncertainties are not affected by the company's environmental performance. This study contributes to an extended understanding about the relation between environmental performance and industrial companies financing.

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.