Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters föreställningar om arbetsmarknaden samspelar med tid och rum, samt hur de uppfattar möjligheter och begränsningar med att bo och arbeta i olika områden. Detta åskådliggörs genom semistrukturerade intervjuer med sju lärarstudenter med olika erfarenheter av att växa upp i landsbygd och mindre städer i olika delar av Sverige. Studenternas resonemang i intervjuerna om vart de vill bo och deras framtida arbetsplats synliggör platsers olika dragningskraft. Analysen har genomförts med teoretiska utgångspunkter från Hägerstrands tidsgeografi samt Bourdieus kapital och habitus för att förstå lärarstudenternas prioriteringar och resonemang utifrån tidsliga, rumsliga och individuella preferenser. Resultatet visar för det första betydelsen av temporalitet som framkommer när lärarstudenterna talar om hur de ser framtida arbetsplatser både utifrån livsfaser och dagliga intervaller kopplat till pendling. För det andra förhåller de sig till plats utifrån sociala relationer då deras vänner har en stark dragkraft under deras unga år medan familj har en större dragkraft senare. Om lärarstudenten har en partner blir även partnerns preferenser till plats aktuella i individens resonemang. För det tredje har ekonomiska incitament och yrkets förutsättningar betydelse eftersom skillnader i lön, huvudman och skolans socioekonomiska förutsättningar uppkommer i studenternas tankar.