Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla förståelsen för varför individer väljer att bosätta sig i ett översvämningsriskområde. Uppsatsen bygger på en fallstudie av 16 villa- och radhusägare i bostadsområdet Skanörs vångar på Falsterbonäset, Skåne. Per telefon har bostadsägarna intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring sitt val av bostadsort och hur de ser på ansvaret för förebyggande av översvämningsskador. Svaren har därefter analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk som behandlar riskuppfattning med fokus på översvämningsrisk. Resultaten visar att få bostadsägare känner oro för att drabbas av höga havsnivåer, delvis eftersom de inte ser översvämningsrisken som nära förestående. En annan orsak till avsaknaden av oro, som stärks av tidigare studier, kan vara bostadsägarnas tillit till kommun och stat samt tilltron till planerade skyddsåtgärder. Bostadsägarna anser att främst kommunen och staten, snarare än de som individer, bär ansvaret för att hantera riskerna som uppstår med höjda havsnivåer, vilket avviker från länsstyrelsens riktlinje gällande bostadsägares ansvar vid översvämning. Uppsatsen indikerar att människor väljer att flytta till ett översvämningsriskområde, även om de har andra alternativ, då de litar på att någon annan tar ansvaret för att bostaden är säker samt för att fördelarna med bostaden och riskkällan – havet – överväger den upplevda risken.

Satellite imagery and volume-area scaling are used to asses the glacier area and ice volume of Iceland from the Little Ice Age maximum to present day, obtaining a final result in sea level rise between 1890 - 2015. The Little Ice Age was a time of regional cooling, with glaciers reaching their maximum extent (~1890 for Iceland) with warming and glacier retreat after this period ended. Ice volume estimates are important to know due to their relevance in potential sea level rise calculations. Understanding both of these estimations for Iceland connects the impact a changing climate has on regional and global scales. Different scaling parameters used in the volume-area scaling approach to determine ice volume and ultimately sea level equivalents highlight the range of estimates acquired and point out the need in choosing appropriate values based on glacier region. A comparison to using mass balance measurements for volume estimates is also noted, showing differences in ice volume loss over past and present time periods. The Icelandic glacier area for present day is an updated value from previous studies at 10,803 ± 83 km2 and a first ever reported Icelandic Little Ice Age maximum glacier area of 12,201 ± 91 km2. For potential sea level rise, it is found the most reliable estimate from the volume- area scaling assessment is 2.67 mm from the Little Ice Age maximum to present day, with a yearly contribution since 1890 of 0.02 mm. / Satellitbilder och volym-area skalningsmetoden användes för att uppskatta glaciärarea och isvolym på Island från Lilla istiden till nutid, för att få fram hur stor höjningen av havsnivån varit under denna tidsperiod (1890 – 2015). Den lilla istiden var en tid av regional kylning då glaciärer nådde sin maximala utsträckning (~1890 för Island) följt av en snabb reträtt efter att denna period slutade. Uppskattningen av isvolym är viktigt att veta på grund av dess relevans i potentiella beräkningar av höjningen av havsnivån. Att förstå båda dessa uppskattningar för Island är kopplat till den påverkan ett förändrat klimat har på regional och global nivå. De olika skalparametrar som använts i volym-area skalningsmetoden för att bestämma volymen av is, och dess motsvarigheter i havsnivå, gav en rad av olika uppskattningar. Detta pekar på behovet att välja ett lämpligt parametervärde baserat på glaciärregionen. En jämförelse med att använda mätningar av massbalans för volymuppskattningar gjordes också, vilket visar skillnader i isvolymförlust över tidigare och nuvarande tidsperioder. Dagens värde på den isländska glaciärarean är uppdaterat från tidigare studier på 10,803 ± 83 km2 och den första rapporterade maximala isländska glaciärarean från Lilla istiden på 12,201 ± 91 km2. För potentiell höjning av havsnivån, har man funnit att den mest tillförlitlig uppskattning från volym-area skalningsmetoden är 2,67 mm från Lilla istidens maximum till nutid, med ett årligt bidrag sedan 1890 av 0,02 mm. (Översättning Cecilia Bayard.)