Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla förståelsen för varför individer väljer att bosätta sig i ett översvämningsriskområde. Uppsatsen bygger på en fallstudie av 16 villa- och radhusägare i bostadsområdet Skanörs vångar på Falsterbonäset, Skåne. Per telefon har bostadsägarna intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring sitt val av bostadsort och hur de ser på ansvaret för förebyggande av översvämningsskador. Svaren har därefter analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk som behandlar riskuppfattning med fokus på översvämningsrisk. Resultaten visar att få bostadsägare känner oro för att drabbas av höga havsnivåer, delvis eftersom de inte ser översvämningsrisken som nära förestående. En annan orsak till avsaknaden av oro, som stärks av tidigare studier, kan vara bostadsägarnas tillit till kommun och stat samt tilltron till planerade skyddsåtgärder. Bostadsägarna anser att främst kommunen och staten, snarare än de som individer, bär ansvaret för att hantera riskerna som uppstår med höjda havsnivåer, vilket avviker från länsstyrelsens riktlinje gällande bostadsägares ansvar vid översvämning. Uppsatsen indikerar att människor väljer att flytta till ett översvämningsriskområde, även om de har andra alternativ, då de litar på att någon annan tar ansvaret för att bostaden är säker samt för att fördelarna med bostaden och riskkällan – havet – överväger den upplevda risken.

Can one society’s flood risk perception and management strategy impact the neighbouring society? This study applies a socio-hydrological model to four ideal types of society living along the same river. These societies have various rationalities and risk perceptions: risk-controlling, risk-monitoring, risk- neglecting and risk-downplaying. Combined with a hydraulic model of the river, this study explores the human-flood interactions and how the four societies can influence each other. The results show that the society that adopts soft-measures experiences the lowest flood loss; the society that neglects flood risks suffers from much higher flood losses. Dynamics, including the levee effect and adaptation effect, can also be observed. The society that builds levees to alter the hydrological regime causes the flood stage to be higher than it would have been without levees, indirectly increasing flood loss for the neighbouring societies. A more sustainable flood risk management strategy calls for broader considerations than the conventional method. / Skulle ett samhälles uppfattning om översvämningsrisk och förvaltningsstrategi påverka det närliggande samhället? Denna studie tillämpar en sociohydrologisk modell på fyra idealtyper av samhälle som lever längs samma flod. Dessa samhällen har olika rationaliteter och riskuppfattningar: riskkontroll, riskövervakning, riskförsummelse och risknedsättande. I kombination med en hydraulisk modell av floden, utforskar denna studie interaktionen mellan människa och översvämning och hur de fyra samhällena kan påverka varandra. Resultaten visar att det samhälle som vidtar mjuka åtgärder upplever lägst översvämningsförlust; det samhälle som försummar översvämningsrisker lider av mycket högre översvämningsförluster. Dynamik, inklusive valleffekten och anpassningseffekten, kan också observeras. Det samhälle som bygger vallar för att förändra den hydrologiska regimen gör att översvämningsstadiet blir högre än det skulle ha varit utan vallar, vilket indirekt ökar översvämningsförlusterna för de närliggande samhällena. En mer hållbar strategi för hantering av översvämningsrisk kräver bredare överväganden än den konventionella metoden.