Bland ungdomar i åldrarna 16-18 i Sverige har den psykiska ohälsan ökat de senaste åren och förväntas att fortsätta öka. Sverige är ett av de mest digitaliserade länder där 99 % av de svenska ungdomarna har tillgång till och estimeras använda sociala medier från två till över sex timmar dagligen. Tidigare forskning på området påvisar ett samband mellan användandet av sociala medier och uppkomsten av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa vilka upplevelser ungdomar har om hur sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier påverkar ungdomars självupplevda psykiska hälsa. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med abduktiv ansats. I studien har fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 17 informanter genomförts som sedan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna upplever att sociala medier främst har en negativ påverkan på deras självupplevda psykiska hälsa då de är rädda för att missa saker medan de också konstant jämför sig med andra på sociala medier vilket framkallar stress och ångest. Ungdomarna upplever också att deras självupplevda psykiska hälsa främst påverkas negativt av de rådande hälsonormer som florerar på sociala medier då normer kring kroppsideal och livsstil främst leder till känslor av ångest, krav, press, besvikelse, misslyckande och otillräcklighet. Studiens slutsats är därmed att ungdomarna främst påverkas negativt av vad de ser på sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier relaterat till den självupplevda psykiska hälsan. / Among adolescents aged 16-18 in Sweden, mental illness has increased in recent years and is expected to continue to increase. Sweden is one of the most digitized countries, where 99 % of Swedish teenagers have access to and are estimated to use social media from two to over six hours daily. Previous research in the field demonstrates a connection between the use of social media and the emergence of mental illness. The purpose of this study was to highlight what experiences adolescents have about how social media and the prevailing norms of health portrayed on social media affect their self-perceived mental health. The study has a social constructivist basis with an abductive approach. In the study, four focus group interviews with 17 informants were carried out, which were then analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that the adolescents feel that social media primarily have a negative impact on their self-perceived mental health since they are afraid of missing things while also comparing themselves with others on social media. The adolescents also experience that their self-perceived mental health is mainly negatively affected by the prevailing norms of health that flourish on social media, since norms about body ideals and lifestyles primarily lead to feelings of anxiety, demands, pressure, disappointment, failure and inadequacy. The study's conclusion is that the adolescents are mainly affected negatively by what they see on social media and the prevailing norms of health that are portrayed on social media related to their self-perceived mental health.