Den svenska bostadsmarknaden har under en längre tid varit ett hett diskussionsämne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervärderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig värderingsmässigt, väcker intresse att undersöka hur en bostadsrätts olika egenskaper påverkar dess värde, alltså vad individer är beredda att betala för i en bostadsrätt. “Hur mycket är konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrätt, så som: boarea, våningsplan, hiss och antal rum?” I studien utförs en empirisk tvärsnittsanalys, med observationer insamlade från och med första augusti till och med sista oktober 2014. Bostadsrätterna som är inkluderade i studien är geografiskt belägna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm). En bostadsrätts köpeskilling implicerar konsumentens betalningsvilja, med hjälp av regression kan individens preferenser för en bostadsrätts olika egenskaper differentieras och värderas. Resultatet av studien visar att den största påverkande egenskapen, när det gäller köpeskilling, är bostadsyta. Det går även att utläsa från regressionen att stadsdel, våningsplan och öppen spis värderas högt. Studiens resultat visar även att Vasastan eller Norrmalm den dyraste stadsdelen att bo i under given period.

No description available.

<p>I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dock bör det beaktas att variationen i betalningsviljan för egenskaper som gillestuga och tvättutrustning är stor samt att flertalet egenskaper definierade som dummys värderas högst i Malmö.</p>

No description available.

I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dock bör det beaktas att variationen i betalningsviljan för egenskaper som gillestuga och tvättutrustning är stor samt att flertalet egenskaper definierade som dummys värderas högst i Malmö.

Studiens syfte är att med hedonisk prissättningsfunktion undersöka vilka egenskaper som påverkar priset på en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i småhuspriser även gäller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försäljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och är ett utdrag ur fastighetsprisregistret som Lantmäteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler är yta, vatten- och avloppsförhållande, strandnärhet, inkomstnivå, typ av bebyggelse, län och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för småhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest. Genomsnittspriserna för småhus kommer från mäklarstatistik. Resultaten visar att förklaringsgraden för de fyra gjorda regressionerna ligger mellan 31,8 och 36,9 procent. En övervägande majoritet av de undersökta variablerna är signifikanta. Spearmans rangkorrelationstest visar att det finns ett samband mellan småhuspriserna och tomtpriserna. Detta tyder på att det man betalar för i stor utsträckning är var huset eller tomter ligger.

Den ökade efterfrågan på bostäder i Sveriges städer har pressat upp priserna på bostadsrätter, framförallt i Stockholms innerstad. Trots den höga prisnivån skiljer sig priserna relativt mycket åt mellan bostadsrätter. Vad har en dyr bostadsrätt som en ”billig“ saknar? Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka egenskaper som påverkar bostadsrättens pris samt estimera hur stor denna påverkan är. Detta sker med hjälp av hedonisk metod och en regressionsanalys där priset är beroende variabel och bostadsrättens fysiska samt läges- och ekonomirelaterade egenskaper är oberoende variabler. Resultatet visar att bostadsrättens boarea, antal rum, avgiften och vad den inkluderar samt balkong påverkar priset. Även fastighetens ålder samt läget påverkar priset i viss mån. / The rising demand for housing i Swedish cities has caused prices on condominiums to rise, especially in the inner city of Stockholm. In spite of the high price level, prices differ quite a lot from apartment to apartment. What separates an expensive condominium from a “cheap” one? The purpose of this essay is to find out which qualities that influence the price of a condominium, and to estimate how big the influence is. To do this I used hedonic method and a regression analysis with the price as the dependent variable and physical as well as location  and economy related qualities as independent variables. The result shows that the condominium’s living space, number of rooms, the fee charged by the housing cooperative and what the fee includes and if there is a balcony or not influences the price. Also the age of the real estate and the location influences the price to a certain extent.

Storleken har betydelse är en kvantitativ studie av bostadsrättsmarknaden i Umeå. Även om media uppmärksammar bostadsrättsmarknaden är forskning när det geografiska området är norra Sverige ytterst begränsat. Därför finns ett intresse av att utreda vilka faktorer som är prispåverkande för bostadsrätter även i andra städer än de som tidigare studerats. Faktorerna som uppsatsens inriktar sig på är bostadsrätters inre och fastighetsanknutna egenskaper. För att undersöka vilka faktorer som styr slutpriset på bostadsrätter består forskningsmetoden av två separata tvärsnittsdesigner.   Den första tvärsnittsdesignen har med hjälp av hedonisk prissättning, tidigare studier, multipel regressionsanalys och bostadsrättsannonser från hemsidan Hemnet utarbetat en modell som skattar slutpriset för bostadsrätter i Umeå. Data från 97 stycken bostadsrättsannonser mellan perioden 28 mars till 2 maj 2014 har använts. Modellen inkluderar sju stycken signifikanta variabler och uppnår en förklaringsgrad på 81,8 %.   Den andra tvärsnittsdesignen är en enkätundersökning av fastighetsmäklares uppfattning om de prispåverkande faktorernas relevans på slutpriset. Enkätstudien visar att alla 14 undersökta faktorer har relevans för slutpriset. Utifrån enkäten har vi konstaterat att fastighetsmäklarna anser spekulanter och budgivare har bristande förståelse för bostadsrättsföreningens ekonomi, men att fastighetsmäklarna anser sig agera aktivt för att förbättra spekulanternas förståelse.   Uppsatsens syften uppnås genom att en slutprismodell utarbetas för att identifiera faktorer som styr bostadsrätters slutpris. Modellen har verifierats mot bostadsrättsförsäljningar som skett efter undersökningsperioden genom en uppföljningsstudie, vilken visade goda resultat. För att kunna bidra med en mer helhetsmässig bild av bostadsrättsmarknaden i Umeå, jämförs de båda tvärsnittsdesignernas resultat för att djupare analysera vilka faktorer som styr bostadsrätters slutpris. Något enkätstudien signalerar är att det vore önskvärt att fler av de undersökta faktorerna inkluderades i slutprismodellen.   Slutprismodellen är lättanvänd och kan användas av säljare, köpare, mäklare eller andra intressenter för att skatta ett slutpris givet bostadsrättens inre och fastighetsanknutna egenskaper. Slutsatsen är att förutom geografiskt läge har storleken betydelse. Med storleken syftar vi till bostadsrättens bostadsyta och avgiften till bostadsrättsföreningen. Denna slutsats stämmer väl överens med tidigare studiers resultat och därmed kan vi konstatera att Umeå inte visar på några tydligt särskiljande drag gällande vilka faktorer som styr slutpriset på bostadsrätter. Studien kan bidra till att minska individuella kunskapsluckor som råder kring prisbildningen på bostadsrättsmarknaden. Därmed är den läsvärd både ur ett företagsperspektiv och ett konsumentperspektiv.

<p>Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande – inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka – kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.</p><p>I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna. Utifrån resultaten redogörs möjliga förklaringar till de olika egenskapers relativa effekt på bostadspriser. Resultaten jämförs slutligen med en liknande studie på bostadsmarknaden i Riga.</p>

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande – inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka – kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden. I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna. Utifrån resultaten redogörs möjliga förklaringar till de olika egenskapers relativa effekt på bostadspriser. Resultaten jämförs slutligen med en liknande studie på bostadsmarknaden i Riga.