Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5–6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner. Tanken är att även den aningslösa turisten ska kunna urskilja konstmuseet utifrån dess unika och specifika form, hon ska inte ovetandes råka gå förbi ett annars menlöst muséum för att en vecka senare, väl hemma, upptäcka att hon missat museibyggnaden (och dess konst).   Uppsalas nya konstmuseum markerar sig som ett tydligt element på platsen, en volym med en egen identitet. Museet samspelar med stadens befintliga stadslandskap och typologi, läser dess arkitektur och organisation.   Hamnesplanadområdet är idag en korsning av olika byggnadstyper och en produkt av skiftande samhällsplanering där det bl.a. finns hus i park, kvartershus, industribebyggelse och parker. Med en sådan variation är konstmuseet sin enskilda, igenkännbara byggnad.   Uppsalahemisfären är en sammanhållen anläggning som tydligt definierar en yttre gräns. En skulpterad kropp griper tag i den förhållandevis glesa platsen den står på och skapar här en påfallande karaktär.Siktlinjerna är tydliga, konstmuseet blir identifierbart på håll. Från kanterna av Fyrisån blir byggnationen perceptibel i förhållande till den omkringliggande rektangulära bebyggelsen och står som en märkbar referenspunkt. / Distinguishable for Uppsala’s architecture is the cathedral and the castle. A sensitivity to the so-called Uppsala Silhouette (the cathedral and the castle seen from a distance) that has for long characterized the city’s urban planning and is one of several reasons why the number of buildings higher than 5-6 floors is considered to be low. On the west side of Fyrisån are some additional architectural landmarks, including Gustanavium and Carolina Rediviva, these are also a part of this cultural and historical node of attractions.   Uppsala’s new art museum, at the harbour-esplanade area, will in the best of cases figure in this knot of landmarks. The idea is that even the most oblivious tourist could differentiate the art museum based on its unique and specific form, she should not accidentally happen to walk past an otherwise tedious museum for a week later, well at home, discover to have missed the museum (and its art).   Uppsala’s new art museum marks itself as an explicit part of the place, a volume with its own identity. The museum interacts with the city’s existing urban landscapes and typology, reads its architecture and organization.  The Harbour-esplanade area is today an intersection of various building types and a product of the diverse urban planning, where there is e.g. house in park, block house, industrial buildings and parks. With such variation the art museum stand as an individual, recognizable building.   The Uppsala Hemisphere is a cohesive system that clearly defines an outer boundary. A sculpted body grabs the relatively sparse site it stands on and creates here a striking character.The visibility lines are clear, the art museum is identifiable from a distance. From the edges of Fyrisån the construction becomes perceptible in relation to the surrounding rectangular buildings, and stands as a marked reference point.

Viktiga aspekter av kommunikationen styrs från höger hjärnhalva, däribland emotionell prosodi. Forskningen inom detta område har dock hittills varit ganska begränsad. En aspekt, som inte undersökts än, är jämförelse av deltagarens egen och lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. Syftet med studien vara att undersöka förmågan att uttrycka emotionell prosodi efter stroke i höger hemisfär. Deltagare var tre patienter med stroke i höger hemisfär samt tre kontrollpersoner utan neurologisk sjukdom/skada eller problem med tal eller röst. Sammansättningen i grupperna av deltagare med stroke respektive kontrollpersoner var likvärdig avseende kön, ålder, dialektområde och utbildningsnivå. Emotionell prosodi undersöktes genom flera metoder: akustisk analys av grundtonsvariation samt deltagarnas egen såväl som lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. I resultaten framkommer tendenser, som indikerar en skillnad mellan deltagarna med stroke i höger hemisfär och kontrollpersonerna. För deltagarna med stroke sågs mindre grundtonsvariation och lägre skattningar av röstens uttrycksfullhet. Då deltagarantalet var litet, bör resultaten tolkas med försiktighet. De tendenser till skillnader mellan försöks- och kontrollpersonerna som ses i resultaten motiverar dock för vidare studier. / Important aspects of communication, including emotional prosody, are regulated from the right hemisphere. However, the research in the area of emotional prosody has so far been rather limited. One of the aspects that have not been examined yet is the comparison of the participant’s own rating of voice expression with ratings by listeners. The aim of the study was to assess expressive emotional prosody after right-hemisphere stroke. Participants were three patients with right-hemisphere stroke and three controls without neurological conditions or problems regarding speech or voice. The groups of participants with stroke and the controls were matched regarding sex, age, dialect and level of education. Emotional prosody was examined using multiple methods: acoustic analysis of variation in fundamental frequency and the participants’ own as well as listeners’ rating of voice expression. The results show tendencies that indicate a difference between the participants with right-hemisphere stroke and the controls. The participants with stroke showed smaller variations in fundamental frequency and lower ratings of voice expression. Due to the small sample size in the present study, results should be treated with caution. However, the tendencies shown in the results regarding differences between subjects and controls would justify further studies.

In neuro surgery, the expression awake surgery generally refers to tumour surgery in the brain while the patient is concious. At Akademiska Sjukhuset, Uppsala, it is today standard to perform awake surgery on tumours located in the dominant left hemisphere while awake. However, regarding awake surgery in the non-dominant right hemisphere it is not clear what functions should be tested and how this should be done. A test battery for awake surgery in the right hemisphere should be developed like the test that are used in awake surgery in the left hemisphere. Science recommends awake surgery in the right hemisphere which already being done around Europe. As patients with brain tumours have a good prognosis post operative it is important to retain, or ameliorate, their quality of life. This literature study’s main purpose is to present which functions, important for language and communication, are located in the right hemisphere. The study also intends to account for testing of these functions intraoperatively, after rightsided stroke and on persons with right hemisphere lesions. The functions are many in number, essential for maintaining the quality of life but some are difficult to test. According to the literature study, the functions that appeared most significant are neglect and pragmatic with its functional, social and communicative effects. More research on the right hemispherical functions and how they are organized is necessary. The work intends to be the basis for continued development of awake surgery tests in the right hemisphere in Akademiska Sjukhuset, Uppsala. / Inom neurokirurgin avser uttrycket vakenkirurgi oftast tumörkirurgi i hjärnan samtidigt som patienten är vid fullt medvetande under ingreppet. Vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala är det standard att operera tumörer belägna i den språkligt dominanta vänstra hemisfären i vaket tillstånd medan man vid en del andra centra även förespråkar vakenkirurgi i den icke-språkligt dominanta högra hemisfären. Det är emellertid inte klarlagt vilka funktioner som i så fall bör testas och hur detta ska gå till. Ett testbatteri vid vakenkirurgi i höger hemisfär skulle behöva utvecklas likt det test som används vid tumörer i vänster hemisfär. Vakenkirurgi i höger hemisfär genomförs i dag på enstaka center i Europa. Då patienter med hjärntumörer kan ha en god prognos postoperativt är det angeläget att behålla, eller förbättra, deras livskvalitet. Denna litteraturstudies huvudsakliga syfte är att presentera vilka funktioner, viktiga för språk och kommunikation, som är lokaliserade i höger hemisfär. Studien redogör också för testning av dessa funktioner intraoperativt, efter högersidig stroke och på personer med högerhemisfäriska skador. Funktionerna är många till antalet, viktiga för att bibehålla livskvaliteten men en del även svårtestade. Enligt vår litteraturgenomgång är de funktioner som framstått som mest betydelsefulla neglekt och pragmatik med dess funktionella, sociala och kommuniktiva påverkan. Mer forskning om höger hemisfärs funktioner och hur dessa är organiserade behövs. Arbetet ämnar ligga till grund för fortsatt utveckling av vakenkirurgitest i höger hemisfär på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.