Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor. / Program: Barnmorskeutbildning