Dual Energy X-ray Absorptiometry (DXA)-based finite element (FE) modelling has emerged as a potential tool for better assessment of osteoporotic hip fracture risk. Automation of this complex and computationally-intense procedure is the prime requirement for its clinical applicability. The aim of this study was to develop a fully automatic DXA-based finite element tool and assess its discrimination ability and short-term repeatability. The proximal femur was automatically segmented from clinical hip DXA scan and the subject-specific FE model was constructed for simulating sideways fall. Hip fracture risk indices (HFRIs) were calculated using two ways (along a femur cross-section and over a region of interest, ROI). Hip fracture discriminability increased when moved from femur cross-section based to ROI based HFRI calculation. A significant increase in hip fracture discriminability from baseline femoral neck and total hip bone mineral density (BMD) was achieved with ROI based HFRIs. Promising short-term repeatability was observed for HFRIs (coefficient of variation, CV, 3~3.5%). After removing representative poor cases, CVs were less than 3%. These preliminary results establish the potential of the proposed automatic tool for hip fracture risk assessment and justify large-scale clinical evaluation of its ability to predict incident hip fractures. / February 2017

Sideways fall-induced hip fracture is a major worldwide health problem among the elderly population. Biomechanical modeling is a practical way to study hip fracture risk. However, all existing biomechanical models for assessing hip fracture risk mainly consider the femur-related parameters. Their accuracy is limited as hip fracture is significantly affected by loading conditions as well. The objective of this study is to introduce a two-level subject-specific model to improve the assessment of hip fracture risk. The proposed biomechanical model consists of a whole-body dynamics model and a proximal femur finite element model, which are constructed from the subject’s whole-body and hip DXA (dual energy X-ray absorptiometry) scan. The whole-body dynamics model is used to determine the impact force onto the hip during a sideways fall. Obtained load/constraint conditions are applied to the finite element model in order to determine the stress/strain distribution in the proximal femur. Fracture risk index is then defined over the critical locations of the femur using the finite element solutions. It is found that hip fracture risk is significantly affected by the subject’s body configuration during the fall, body anthropometric parameters, trochanteric soft tissue thickness, load/constraint conditions, and bone mineral density, which are not effectively taken into account by currently available hip fracture discriminatory tools. Predicted hip fracture risk of 130 clinical cases, including 80 females and 50 males, by the proposed model reveals that biomechanical determinants of hip fracture differ widely from individual to individual. This study presents the first in-depth subject-specific model that provides a comprehensive, fast, accurate, and non-expensive method for assessing the hip fracture risk. The proposed model can be easily adopted in clinical centers to identify patients at high risk of hip fracture who may benefit from the in-time treatment to reduce the fracture risk. / May 2016

Bakgrund: Incidensen av höftfrakturer är som störst i Sverige och drabbar främst äldre människor. Eftersom de äldre vanligtvis har fler sjukdomar involveras flera personalkategorier vilket gör att patienterna tillhör en av de mest vård- och resurskrävande grupperna inom sjukvården och att det betraktas som ett folkhälsoproblem. Det är svårt för patienterna att återfå samma funktion som innan frakturen. Därför är ett snabbt omhändertagande och en tidig mobilisering avgörande för hur utgångsläget ska påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av omvårdnad vid en höftfraktur från akut omhändertagande till hemgång från sjukhus. Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet som framkom består av tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Upplevelsen av att inte känna sig sedd med underkategorierna ovisshet och hjälplöshet. Upplevelsen av att känna säkerhet med underkategorierna tillit, trygghet och delaktighet och slutligen upplevelsen av att känna hopp med underkategorierna tacksamhet och självständighet. Slutsats: Omvårdnaden är av betydelse för hur den äldre patientens återhämtningsmöjligheter ser ut. Genom kunskap, samspel och ett gott bemötande från vårdpersonalen kan lidandet för patienten minskas och situationen bli mer hanterbar.

Hip fracture has been identified as a major worldwide health problem among the elderly population. A fast, accurate and effective evaluation of hip fracture risk is essential for accurate health care planning and selecting a proper treatment. Therefore, the high applicability and the universal availability are required for assessing a technique. The objective of this study was to develop a two-dimensional subject-specific beam model, which is easy to be adopted into a clinical environment to assess hip fracture risk. First, the equivalence between CTXA (computed tomography X-ray absorptiometry) and QCT (quantitative computed tomography) derived femur cross-section stiffness was studied. Then, the CTXA-based femur cross-section stiffness was used in the beam model to calculate the hip fracture risk index (FRI) during sideways fall and single-leg stance loading configuration. Finally, the test of discrimination between PPI (proton-pump inhibitor) users and non-PPI users based on cross-sectional stiffness, BMD (bone mineral density) and FRI was conducted to demonstrate if PPI use is associated with the presence of osteoporosis or accelerated BMD loss. Strong correlation is found between CTXA and QCT derived femur cross-section stiffness, which indicates that QCT can be replaced by CTXA in assessing femur bone quality. Therefore, DXA can be a replacement of QCT to calculate femur cross-sectional properties due to the equivalence between CTXA and DXA derived mechanical properties. It is also demonstrated that the cross-sectional stiffness, BMD, and FRI cannot discriminate the PPI users from non-PPI users, which means that there is no difference between PPI users and non-PPI users in cross-sectional stiffness, BMD, and FRI. This may suggested that PPI use is not associated with the presence of osteoporosis or accelerated BMD loss. The proposed beam model can be easily adopted into clinic to predict hip fracture risk, and this beam model derived FRI can be used in some clinical verification. Yet its accuracy of discriminate fracture will be investigated in a future study. / May 2017

<p>Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur. Trots att den postoperativa förvirringen är mycket vanlig, att den orsakar stort lidande och stora vårdkostnader, saknas tillfredsställande studier som kan ligga till grund för farmakologiska behandlingsrekommendationer. Oaktat detta ges ofta farmaka till dessa patienter. Enligt litteraturen har sjuksköterskans möte med den deliriösa patienten stor betydelse för att förebygga och lindra ett förvirringsbeteende. Eftersom det saknas riktlinjer för omvårdnad av akut förvirrade patienter beror det på den enskilda sjuksköterskans bemötande hur mötet med patienten blir. Den postoperativa förvirringen måste lyftas fram eftersom antalet patienter med höftfrakturer ständigt ökar. Rutiner och vårdprogram måste tas fram eller ses över. Vi måste lära oss att bemöta dessa patienter på ett professionellt sätt. Att möta den förvirrade höftledspatienten på ett etiskt och förberett sätt är en förutsättning för en bra vård.</p>

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur. Trots att den postoperativa förvirringen är mycket vanlig, att den orsakar stort lidande och stora vårdkostnader, saknas tillfredsställande studier som kan ligga till grund för farmakologiska behandlingsrekommendationer. Oaktat detta ges ofta farmaka till dessa patienter. Enligt litteraturen har sjuksköterskans möte med den deliriösa patienten stor betydelse för att förebygga och lindra ett förvirringsbeteende. Eftersom det saknas riktlinjer för omvårdnad av akut förvirrade patienter beror det på den enskilda sjuksköterskans bemötande hur mötet med patienten blir. Den postoperativa förvirringen måste lyftas fram eftersom antalet patienter med höftfrakturer ständigt ökar. Rutiner och vårdprogram måste tas fram eller ses över. Vi måste lära oss att bemöta dessa patienter på ett professionellt sätt. Att möta den förvirrade höftledspatienten på ett etiskt och förberett sätt är en förutsättning för en bra vård.

No description available.

No description available.

This paper analysis the cost-utility, measured in cost per QALY gained, of impact absorbent flooring that reduce hip fractures among institutionalized elderly in comparison to standard flooring. The study is based on experimental data from an elderly institution, where the absorbing floor was installed in 2010. Using a decision tree, the costs and benefits related to the new flooring are calculated on a one year basis, resulting in an incremental cost per QALY of 713327 SEK for the base case. Although the experimental data shows that there is an impact of the new flooring in reducing hip fractures a conclusion whether the policy is cost-effective or not can hardly be drawn. Sensitivity analysis based on a simulation of 5000 cases suggests that the result is robust. / Effektsamband i Samhället

Accurate assessment of hip fracture risk is very important to prevent hip fracture and to monitor the effect of a treatment. A subject-specific QCT-based finite element model was constructed to assess hip fracture risk at the critical locations of femur during the single-leg stance and the sideways fall. The aim of this study was to improve the prediction of hip fracture risk by introducing a more proper failure criterion to more accurately describe bone failure mechanism. Hip fracture risk index was defined using the strain energy criterion, which is able to integrally consider information such as stresses, strains and material properties in bone failure. It was found that the femoral neck and the intertrochanteric region have higher fracture risk than other part of the femur, probably owing to the larger content of cancellous bone in these regions. The study results also suggested that women are more prone to hip fracture than men. The effects of different parameters such as age, body height, weight, and BMI on hip fracture risk were also investigated in this study. The findings in this study have a good agreement with those clinical observations reported in the literature. The main contributions from this study include: (1) introducing an algorithm for hip fracture risk assessment at the critical locations of femur using the strain energy criterion and QCT-based finite element modeling, (2) theoretically more reasonable definition of hip fracture risk index based on the strain energy criterion, and (3) a semi-automatic finite element analysis and automatic calculation of hip fracture risk index at the critical locations of femur using in-house developed computer codes. The proposed hip fracture risk index based on the strain energy criterion will be a promising tool for more accurate assessment of hip fracture risk. However, experimental validation should be conducted before its clinical applications. / October 2015