Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion. / The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processes where interaction occurs.