Hos Medicinsk Teknik, Forskning och Utveckling på Norrlands Universitetssjukhus finns ett befintligt brainball-bord som de vill använda i samband med mässor och demonstrationer. Som komplement till det fysiska bordet vill de visa en grafisk representation av de hjärnvågor som används i spelet för att spelare och eventuell publik lättare ska förstå vad som händer. Ett program som ger en grafisk representation av hjärnvågorna som används i ett Brainball-spel har tagits fram i programmeringsspråket Python med hjälp av biblioteket ''matplot''. Det färdiga programmet har en enkel och överskådlig layout med tre grafer som visar de två spelarnas hjärnvågor och deras uträknade avslappning i jämförelse med varandra. Graferna tar in och visar värden i realtid med en rullande x-axel med ca 20 bilder per sekund. Programmet körs på en Raspberry Pi 3 och på grund av datorns låga prestanda är funktioner som frekvensfiltrering och animation något begränsad. Programmet uppfyller sin huvudsakliga uppgift men det finns en del förbättringar att göra när det gäller dess prestanda. / Medical Technology, Research and Development department at University Hospital of Umeå has an existing brainball-table that they want to use at fairs and demonstrations. As a complement to the physical table they want to show a graphical representation of the brainwaves that are used in the game, in order to make it easier for players and any audience to follow along. A program showing the graphical representation of the brainwaves used in the Brainball-game has been developed using the programming language Python with help of the library ”matplot”. The finished program has a simple layout with three graphs, showing the two players brainwaves and their calculated relaxation in comparision with eachother. The brainwaves are sampled and shown in the graphs in real time with a scrolling x-axis with approximately 20 frames per second. Everything is run on a Raspberry Pi 3 computer and because of it’s low performance some functions such as frequency filtration and animation is somewhat limited.

Denna studie vill besvara tre frågeställningar och hypotesen; man presterar bättre i aritmetiska test efter fysisk aktivitet i jämförelse med före. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod med ett bekvämlighetsurval bestående av fyra deltagare. Datainsamlingen genomfördes vid ett tillfälle med mätinstrumentet fNIRS, där varje deltagares insats beräknades ta minst 60 minuter. Resultatet i de aritmetiska testen visar att samtliga deltagare i studien presterar bättre i testet efter fysisk aktivitet i jämförelse med testen före och under fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att se skillnader i hjärnaktivitet hos en person som besvarar aritmetiska uppgifter före, under och efter fysisk aktivitet. Resultatet har tolkats utifrån att vänstra och högra hjärnhalvorna i den prefrontala delen av hjärnan kan delas upp i kognitiva förmågor respektive rörelser. / This study seeks to answer three questions and the hypothesis; one performs better in arithmetic tests after physical activity compared to before. The hypothesis is tested through a quantitative method with a convenience sample consisting of four participants. The data collection was carried out on one occasion with the measuring instrument fNIRS, where each participant's contribution was estimated to take at least 60 minutes. The results of the arithmetic tests show that all participants in the study perform better in the test after physical activity in comparison with the tests before and during physical activity. The results also show that it is possible to see differences in brain activity in a person who answers arithmetic tasks before, during and after physical activity. The result has been interpreted on the basis that the left and right hemispheres of the brain in the prefrontal part of the brain can be divided into cognitive abilities and movements.