This study is based on discussions with three focus groups on the issue of individuals' views on environmental responsibility in everyday life. Responsibility is the red thread that emerged from the empirical material from the focus groups and the theoretical framework. The discussions have been focused on whether the problems from household related environmental issues are caused by individual or structural reasons and whether they should be resolved through changes in individuals' behavior or helping structures. Car usage has been a particular focus, since from all household activities that is the one causing the greatest environmental impact (SCB 2015b). Objectively speaking, most participants argued that environmental problems are or should be easy to solve and that the solutions should involve influencing individuals' values ​​and norms, thus referring to internal factors. Based on the individual's own situation, however, most participants indicated mainly external factors as obstacles from living out environmental responsibility in the way that they felt they should. Tendencies of various psychological and sociological defense mechanisms could be distinguished, which is an expected impact of the cognitive dissonance that many apparently are experiencing regarding environmental responsibility. Working for enabling structures is an important conclusion from this study. Regarding the car's role it is likely that it is about finding more ways of helping individuals to change their travel mode since the environmental impact of car usage is something that most people are aware of, but feel unable to change. Solutions must therefore involve external factors. / Denna uppsats bygger på samtal med tre fokusgrupper i frågan om individers syn på miljöansvar i vardagen. Ansvar är den röda tråd som vuxit fram mellan det empiriska materialet från fokusgrupperna och det teoretiska ramverket. Det har handlat om huruvida problem kopplade till hushållsrelaterade miljöfrågor är orsakade av individuella eller strukturella anledningar och om de bör lösas genom förändringar i individers beteenden eller hjälpande strukturer. Bilanvändningen har getts ett särskilt fokus, då det av hushållens olika aktiviteter är den som orsakar allra störst miljöpåverkan (SCB 2015b). Rent objektivt konstaterade de flesta deltagarna att miljöproblem är eller borde vara enkla att lösa, att lösningarna handlar om att påverka individers värderingar och normer, alltså inre faktorer. Utifrån individernas egen situation angavs dock främst yttre faktorer som hinder från att leva ut det miljöansvar på de sätt som de kände att de borde. Tendenser till olika psykologiska och sociologiska försvarsmekanismer kunde skönjas, vilka är väntade effekter av den kognitiva dissonans som många tycks uppleva i fråga om miljöansvar. Att arbeta för möjliggörande strukturer är därför en viktig slutsats. Gällande bilens roll, kan förmodas att det även här handlar om att hitta fler hjälpande sätt för individer att ändra färdsätt, då miljöeffekterna av bilanvändningen är något som de flesta är medvetna om men själva känner sig oförmögna att förändra. Lösningarna måste därför handla om yttre faktorer. / <p>Alternativ svensk titel:</p><p>Ingen kan inte göra allt, men alla kan göra något? - En komparativ studie om hur individer resonerar kring miljöansvar i vardagen</p>

No description available.

En grön omställning i svenska hushåll har en avgörande roll för att kunna minska dagens miljöproblem. Miljöproblem har idag individualiserats och ansvaret för att leva ett miljövänligt liv ligger således på individnivå. När miljöproblem individualiseras med ett ökat ansvar hos individen som resultat krävs förutsättningar att kunna leva ett miljövänligare liv, förutsättningar vilka kan variera som resultat av var individen väljer att bo. Det blir komplicerat om en grön omställning inte är anpassad för hela nationen utan enbart en del av den. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inriktning kring hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning med utgångspunkt i de vanliga omställningsområdena transport, avfall, konsumtion och energi. Materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien har varit att undersöka hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning samt vilka hinder och möjligheter som presenteras. Studiens resultat visar att det inom en del omställningsområden finns goda möjligheter för hushåll på landsbygden att verkställa en grön omställning medan andra omställningar framställs som mer komplicerade. Möjligheten till att verkställa en grön omställning i praktiken framställs olika baserat på omställningsområde och var individen väljer att bo. Studien visar således att förutsättningarna till att verkställa en grön omställning uppfattas olika grundat på om individen bor på landsbygd eller i stad. / A green transition in Swedish households has a crucial role in reducing the current environmental problems. Environmental problems have been individualized and the responsibility for living a more environmental friendly life is thus at the individual level. When environmental problems are individualized with an increased responsibility of the individual as a result, the conditions are required to be able to live a more environmentally friendly life, conditions that vary as a result if where the individual chooses to live. It becomes complicated if a green transition is not adapted för the whole nation but only part of it. The study is a qualitative interview study focusing on how citizens in rural areas opinion on a green transition based on the usual areas of transition, transport, waste, consumption and energy. The material from the interviews has been analyzed with a qualitative content analysis. The purpose of the study has been to examine how the citizens look at a green transition and what obstacles and opportunities are presented. The results of the study shows that there are good opportunities for households in rural areas to implement green transition in certain sectors while other changes are presented as more complicated. The possibility of implementing a green transition in practice is presented differently based on were the individual chooses to live. The study thus shows that the green transition are perceived differently based on whether the individuals lives in rural or urban areas.

Le climat de la planète se réchauffe et ses effets sont entachés d'une forte incertitude. Une hausse de la température et de la fréquence d'événements extrêmes tels des inondations ou des sécheresses est prévue. La forte dépendance de l'agriculture aux conditions climatiques en fait de facto un champ d'application privilégié. Cette thèse se destine ainsi à étudier la relation entre climat et agriculture, afin d'évaluer les conséquences potentielles du changement climatique, en mêlant travaux empiriques et théoriques. Les deux premiers chapitres se concentrent sur les pays en développement au travers de deux études examinant la production et les profits agricoles ainsi que les décisions de consommation des ménages agricoles indiens. Les divers scénarios climatiques envisagés montrent un effet global négatif sur la production et les profits, particulièrement pour les ménages agricoles du sud du pays. L'irrigation tout comme le mélange des cultures permettent toutefois de réduire les dommages subis, notamment pour les petits exploitants. Les deux chapitres suivants considèrent des pays économiquement développés, en commençant par une étude des rendements céréaliers européens. Les projections sous les différents scénarios climatiques indiquent une faible croissance des rendements du blé d'ici à la fin du XXIe siècle, comparativement aux observations des 25 dernières années. Ces gains faibles sont toutefois accompagnés d'une forte hétérogénéité régionale. Pour le maïs, des faibles gains d'ici la moitié du XXIe s'effacent derrières de plus fortes pertes dans le long terme. L'approche partielle est ensuite délaissée pour laisser place à une analyse en équilibre général s'attachant à étudier les effets de court terme des chocs climatiques sur les cycles économiques, à travers leur impact sur l'agriculture. Une hausse de la variance des chocs climatiques conformément à celle prévue par des scénarios climatiques entraîne un accroissement substantiel de variables macroéconomiques telles la production et l'inflation. / Global climate is warming, and the effects of climate change are associated with a lot of uncertainty. Not only average temperatures are expected to rise, but also the occurrence of extreme events such as floods or droughts. Agriculture is particularly at risk, due to the importance of weather conditions in production. This thesis therefore aims at investigating the relationship between weather variations and agricultural production, to better assess the potential effects of climate change on agriculture, relying on both theoretical and empirical methods. The first two chapters focus on developing countries and provide two empirical studies based on Indian data at the individual farm level that link climate to agricultural production and profits and to consumption decisions. We find contrasted results, with an overall damaging effect of climate change scenarios on Indian agricultural production and profits, especially for farmers in southern India. Irrigation may however help mitigating the losses, as well as crop mixing, particularly for small farms. The last two chapters consider developed countries. The first step focuses on crop yields in Europe. Under the tested climate scenarios, wheat yields are projected to slightly increase by the end of the 21$^\textrm{st}$ century relative to the observed yields from the past 25 years. These small gains are however accompanied by a lot of regional heterogeneity. For European corn yields, the projections highlight small gains in by the middle of the 21$^\textrm{st}$ century, followed by relatively higher losses in the long run. The second step relies on a general equilibrium approach, and aims at investigating the short-run impacts of weather shocks on business cycles, through their damaging effects on agriculture. Increasing the variance of climate shocks in accordance with forthcoming climate change leads to a sizeable increase in the volatility of key macroeconomic variables, such as production and inflation.