Bakgrund: Bemötandet är en essentiell del i vårdmötet. Att ambulanssjuksköterskan har insikt kring bemötandets betydelse i vårdmötet med patienten är av största vikt. Ett bristande bemötande kan leda till att bedömningen blir undermålig vilket äventyrar patientsäkerheten. Tidigare forskning kring hur ambulanssjuksköterskan upplever bemötandet inom ambulanssjukvården är begränsad.  Syfte: Var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser kring bemötande inom ambulanssjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie där deltagarna valdes genom ett bekvämlighetsurval. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera de nio ostrukturerade intervjuerna som ägde rum på två ambulansstationer, belägna i södra Sverige.  Resultat: I resultatet framgick det att upplevelsen av bemötandet inom ambulanssjukvården är gott och de flesta hade en klar bild över hur ett gott bemötande i vårdmötet bör vara. Ambulanssjuksköterskorna hade en insikt i att de själva och kollegor ibland brast i sitt bemötande och kunde i de flesta fall beskriva orsaker till detta skedde och efterföljande konsekvenser. Studiens främsta fynd visar på att ambulanssjuksköterskan upplever att det är ett hårdare klimat idag och att problematiken kring bemötande har en tendens att öka.  Slutsats: Ambulanssjuksköterskor är medvetna om betydelsen av ett bra bemötande i vårdmötet. De har god kännedom kring vilka olika konsekvenser ett bristande bemötande kan få för patienten och att det kan påverka patientsäkerheten. Det finns en viss problematik kring ett bristande bemötande som ambulanssjuksköterskorna upplever har ökat men även att klimatet har blivit hårdare. Aktuell forskning behöver uppdateras för att belysa problemområdet och skapa handlingsplaner för att förhindra en negativ utveckling. / Introduction:  How we treat others is an essential part of the care meeting with patients. To possess an insight and to own a self knowledge regarding the treatment of others is of great importance.                 Bad treatment can lead to poor assessments and examinations, which jeopardizes patient safety. Previous research on how the ambulance nurse experiences how we treat others in the ambulance services is very limited.  Purpose: Was to illustrate the ambulance nurse´s experience of how we treat others among the ambulance services.  Methods: A qualitative interview study were conducted where the informants were chosen through a convenience selection. The method for analysis were the one of Graneheim and Lundman and was applied to analyse the nine unstructured interviews that took place in two ambulance stations, both situated in the south of Sweden.  Results: The results showed that the experience of the treatment in the ambulance care is good and that most ambulance nurses had a clear picture of what good treatment in the care meeting should be like. The ambulance nurses had an insight that they themselves and colleagues sometimes burst in their treatment regarding patients and could in most cases describe reasons why this happened and the consequences of it. The study's main findings show that the ambulance nurse nowadays feels that there is a harsher climate in the ambulance care and that the problems regarding treatment tend to increase. Conclusion:Ambulance nurses are aware of the importance in how we treat others during the care meeting. They also possess good knowledge in various consequences that a lack of treatment can bring the patient and the negative effects regarding patient safety. However, there are certain problems in how we treat others which the ambulance nurses experience has increased, they also describe that the climate has become more harsh. Current research needs an update to highlight the problem area to enable action plans that will prevent further negative progress.