I denna studie har kalkbruks styrkeförändring över tid undersökts.  Inom kulturmiljövården finns det vid restaureringar ett behov av att använda hållbara kalkbruk. En efterfråga finns också på beräkningsbara kalkmurbruk för att kunna räkna på konstruktionslaster i murverk. Reparationsbruk måste vara kompatibla med såväl underliggande material som befintligt bruk. De bör ha samma hållfasthet som de äldre kalkbruken samt hellre underordna sig i styrka än tvärtom. Hållfasthetsbestämning på murbruk ska enligt standard utföras på gjutna provkroppar efter 28 dygn. Eftersom kalkbruk karbonatiserar långsamt behövs mycket längre tid innan full styrka uppnåtts. Det finns inga hållfasthetskrav på luftkalkbruk, däremot finns hållfasthetskrav för hydraulisk kalk. Hållfastheten som anges på dessa är då mätta enligt standard efter 28 dygn. Styrketillväxten därefter kan bli avsevärt högre än vad som är önskvärt. Genom laboratorieundersökningar har förändringar av styrkan i kalkbruk fastställts. De standardiserade metoderna har använts men provtillfällena har utökats till att förutom att göras efter 28 dygn också utföras efter 90 och 180 dygn. Bruk har blandats av traditionellt tillverkad svensk kalk samt industriellt framställd hydraulisk kalk. Blandningsförhållandet 1:1,5 (kalk:sand) har valts då det är ett rimligt blandningsförhållande med avseende på historisk autencitet. Den standardiserade provningsmetoden behövde justeras något gällande härdningsklimat på grund av problem med bruk innehållandes luftkalk. Studien visar att hållfastheten hållfastheten många gånger nästan fördubblas mellan 28 och 180 dygn. På denna tid har inte provkropparna hunnit genomkarbonatiseras och hållfastheten förväntas att öka ytterligare. Att standarden varken i fråga om tidpunkt för bestämmande prov eller i fråga om härdningsklimat passar luftkalk har medfört att en parallell studie gjorts. Där har tidigare metoder för hållfasthetsbestämning kartlagts samt jämförts. / In this study, the change in strength of lime mortar over time was investigated. There is a need to use sustainable lime mortars during the restoration and protection of cultural heritage structures. Repair mortars must be compatible with both the underlying material and the existing mortar. There is additionally a demand for calculations regarding the final strength of limestone mortars as the strength of the repair mortar should be the same as or less than the older lime mortar. According to existing standards, strength determination of mortar must be carried out on cast specimens after 28 days. Since lime carbonates slowly, a much longer time is needed before full strength is achieved. There are no strength requirements for air lime mortar, but there are for hydraulic lime. The reported strengths of these materials are measured according to the standard after 28 days. Strength increases thereafter can become considerably higher than desirable. Through laboratory experiments, changes in the strength of lime mortar were investigated using standardized methods. The number of tests were extended so that, in addition to being performed after 28 days, they were also carried out after 90 and 180 days. The mortars were mixed with traditionally produced Swedish lime and industrially produced hydraulic lime. A mixing ratio of 1:1.5 (lime:sand) was chosen as it is reasonable with regard to historical authenticity. A mapping and comparison of previous Swedish methods and standards for strength determination was also performed. The results show how the strength of the different mortars increases between 28 and 180 days.

Kalkbruk har använts i tusentals år som byggnadsmaterial i byggkonstruktioner.Senare, under 1800-talet, började en variant av hydraulisk kalk, kallad vattenkalk, att användas. Det hydrauliska kalkbruk som används idag i byggnadskonstruktioner såsom fasadmurning, putsning, fogning av murverk har blivit mer vanligt att använda i stället för cementbruk, eftersom det finns fler fördelar med kalkbruk som har hydraulisk inblandning än med det cementbaserade bruket. Kalkbruk används särskilt till renovering av äldre byggnader där kalk eller hydrauliska kalkbruk sedan tidigare har använts. Det hydrauliska kalkbruket utvinns från kalksten men den hydrauliska kalk som bränns av oren kalksten kallas naturligt hydraulisk kalk och tillverkas av Saint-Astier i Frankrike. Kalken har inga hydrauliska tillsatsmedel som cement, gips, flygaska eller puzzolana material. Enligt SS-EN 459–1:2015 klassas den naturliga hydrauliska kalken efter hållfasthet, och tillverkas i tre klasser: NHL 2, NHL 3,5 och NHL 5.Naturliga hydraulisk kalkbruken har för- och nackdelar, Produktens fördelar avses av de som använder bruket överväga nackdelarna. NHL-bruk passar bättre i fuktiga miljöer, det kan återanvändas, är miljövänligt, rent och naturligt, tål mer påfrestningar och driftstiden är mindre. Bakgrunden till arbetet är att NHL-bruks användning har blivit allt vanligare under de senaste decennier vid renovering av äldre kalkputsade byggnader. Väderförhållande och temperatur är av stor betydelse för att ha ett hållbart resultat inom kalkputsarbetet och således kan orsaka en viss försening i tidplaner och byggtider. Emedan nya metoder ska utreda och utvärderas för att få det optimala resultatet.Litteraturstudier, laboratorietester och intervjuer har använts för att kunna nå examensarbetets mål. Flera små tester har gjorts för att undersöka karbonatiseringsprocessen under olika väderförhållandet. Testerna visar att det naturliga kalkbruket karbonatiserar bättre och snabbare i en fuktig miljön, vilket passar det klimat som råder i Norden och i kustklimat. Det naturliga hydrauliska kalkbruket är dock ett material som kräver mer erfarenhet för att kunna uppnå bästa resultat för detta ändamål. Att vädret har stort betydelse för karbonatiseringsprocessen är ett resultat som framkommit i tidigare studier och forskning, vilket också de tester som utförts under detta arbete visar. Arbete med hydrauliska kalkbruk bör därför ske under perioder som passar kalkputsarbetet för att det ska hinna karbonatisera innan det riskerar att utsättas för påfrestning. En lämplig period är därför maj till oktober som den bästa perioder för kalkputsarbete.Naturliga hydrauliska kalkbruk utvecklas kontinuerligt, vilket kan bidra till att de kan ersätta det cementbaserade kalkbruket i framtiden utan några negativa konsekvenser såsom frostsprängning och låg hållfasthet. / The aim of the work was to analyze the carbonation of modern lime plaster with hydraulic mixing. Requirements for a certain carbonation can cause delays in schedules and construction time. The hydraulic lime mill is obtained from limestone, while the hydraulic lime burned by crude limestone is called natural hydraulic lime, which is manufactured by Saint-Astier in France. the lime has no hydraulic additives such as cement, plaster, fly ash or puzzolana materials. Natural Hydraulic lime mills fit better in the humid environment, it can be reused, is environmentally friendly, is clean and natural, can withstand more stress and the operating time is less. During the work, a study visit was made to an ongoing work process at Elin Wägnerskolan in Växjö, which Karlssons fasad AB had taken over the restoration responsibility. Interviews were conducted with one of the players at Målarkalk AB, which is one of the largest suppliers in the lime industry and project manager at Karlssons Fasad AB. Several small tests have been done to see the carbonation process under different weather conditions. The tests show that natural lime farming carbonates better and faster in a humid environment, which suits the Nordic countries and coastal environments. Natural hydraulic lime mills are well suited to replace cement-based mortars in the future without any negative impact.