Syftet med studien är att synliggöra hur sex kommuners handlingsplaner för särskilt begåvade elever framskrivs för att identifiera, bemöta, stimulera, utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Målet är att svara på om och i så fall hur särskilt begåvade elever identifieras, bemöts, stimuleras, utmanas och inkluderas utifrån handlingsplanerna och hur lärare och speciallärare använder handlingsplanerna för att få särskilt begåvade elever inkluderade. Inkluderingen ses ur tre olika perspektiv; innehållsinkludering, deltagande inkludering och dynamisk inkludering. Sex handlingsplaner från kommuner i olika storlekar befolkningsmässigt och geografiskt spridda i landet valdes ut och kvalitativ textanalys användes som metod för att analysera och kategorisera innehållet i handlingsplanerna. Det gjordes kvalitativa intervjuer där en öppen fråga ställdes till fyra speciallärare. I handlingsplanerna framkommer att det kan vara svårt att identifiera särskilt begåvade elever eftersom den särskilda begåvningen kan visa sig på olika sätt. Samtliga handlingsplaner refererar till Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever i hur man bemöter, stimulerar och utmanar dessa elever. I tolkningen som görs av handlingsplanerna utifrån ett  inkluderingsperspektiv ses att alla handlingsplaner tar upp dynamisk inkludering där organisationen ligger i fokus. Enligt tolkningen av speciallärarnas svar på hur elever inkluderas i undervisningen används de  tre olika inkluderingsperspektiv hos tre av fyra speciallärare. Varje elev är unik och man måste se till varje enskild elevs behov. Differentierad undervisning genom acceleration och berikning, stimulerande aktiviteter utanför skolan samt elevens delaktighet och samtal med eleven,  lyfts i både handlingsplanerna och intervjuerna som framgångsfaktorer.