Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19. Syftet är vidare att redogöra för hur de undersökta parametrarna utvecklats över tid, inom företagen. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod, och insamling av de data som legat till grund för analys och slutsats skedde genom årsredovisningar för de företag som studien omfattade. Slutsats: Det är möjligt att utläsa ett antal trender och tendenser i företagens redovisningar, både före och efter revideringen av IAS 19. Trots detta går inga statistiskt säkerställda samband går att finna mellan de valda parametrarna.

No description available.

No description available.

This thesis examines the economic consequences of the adoption of international pension accounting standard IAS19 Revised (IAS19R) on pension asset allocation decisions by applying a difference-in-differences with propensity score matching method. The publication of IAS19R in 2011 marked a fundamental change to pension reporting in financial statements. In particular, it had a significant impact on (1) how sponsor firms recognise net pension assets/liabilities on the balance sheet, (2) the calculation and recognition of pension expenses, (3) the presentation of re-measurement (actuarial gains and losses), treatment of which had been heavily debated by academics and practitioners, and (4) disclosure requirements for pension schemes, which had been criticised as “excessive” under IAS19. This research examines the “real effect” of IAS19R adoption on management investment decisions. Using a difference-in-differences with propensity score matching method, the results suggest that, on average, UK sponsor firms affected by IAS19R have reduced their risk taking in pension investments post-IAS19R, both over time and compared with a control sample of unaffected US firms (matched by propensity score matching). The results of sensitivity analysis also suggest that UK sponsor firms tried to avoid the expensive liquidity costs of asset re-allocation by switching their pension plan asset allocations gradually during the period around the publication and adoption of IAS19R. Furthermore, the outcomes of sensitivity tests suggest a positive relationship between equity investment levels, and firms’ leverage and cash flow risk, consistent with the “risk-shifting” hypothesis documented in the previous literature. The thesis also applies a manual textual analysis on the comment letters sent by industrial firms to the IASB to provide their opinions on the IAS19R Exposure Draft. The analysis describes and tabulates the arguments raised by these firms on three main amendment areas of IAS19: recognition, presentation and disclosure. Based on this description, this part aims to motivate the empirical research mentioned previously and shed light on the other potential consequences of IAS19R adoption. These consequences include: the management of funding might be driven by accounting rules rather than management rules; the increasing volatility of balance sheet; de-risking in the pension plan portfolio following the adoption of IAS19R; the diminishing of financial statement “true and fair view” and its usefulness due to the abolition of expected rate of return and excessive requirements on pension disclosure. Furthermore, the study also suggests that the lobbying behaviour of these firms on the standard setting process is consistent with the predictions of Positive Accounting Theory.