This licentiate thesis focuses on the development of the idea process in art education using digital peer feedback. In the school subject visual art, the visual idea process, e.g., when students sketch their ideas, is an important phase in a project. When an idea takes form, there is the possibility for considering the idea in a new way, for others to study and discuss it, and most importantly, for generating new ideas. By digitally sharing their visual idea process and providing feedback, students can become more aware of their own and others' creative processes. Peer feedback in this thesis leans on two theories. The first is self-regulated learning, meaning that students formulate goals and identify needs (both their own and others’) when learning. In the feedback activity, the student is responsible for their own idea and for the visual feedback given to other students. They also receive valuable input when providing feedback. The second feedback theory is social constructivism and the zone of proximal development, i.e., the difference between what students accomplish in learning with the help of others and what students accomplish by themselves. In this study it is shown (by focusing on the social aspects of peer feedback) that when students help others, they develop their own products far more than they might have done if working individually. On two occasions, I observed and investigated how students (an eighth-grade and sixth-grade class) developed and digitally shared visual ideas supported by digital peer feedback. Thematic analysis was used on data gathered on both occasions (i.e. in both iterations of the study) to identify different types of feedback provided by students. In the first iteration, the feedback was in written form, and through analysis, five themes were created that described different types of peer feedback. In the second iteration, feedback was provided using various visual techniques, and through the analysis, four themes were formed. In each iteration of the study, four categories were created to describe the degree of change between the first and final sketches. The results suggest that using digital tools and peer feedback activities in visual art could help improve students’ abilities to develop ideas. The methodological contribution of this research is its new use of peer feedback using visual feedback. With this form of feedback, students stayed within one medium, using a sign system to communicate visual solutions on the sketches of other students. At the same time, they received practical tips and direct advice that they could immediately apply to their sketches. / Den här licentiatuppsatsen fokuserar på att utveckla idéprocessen i bildundervisning med hjälp av digital kamratfeedback. I skolämnet bild är den visuella idéprocessen, till exempel när elever skissar sina idéer, en viktig fas i ett projekt. När en idé får en form blir det möjligt att betrakta den, för andra att studera och granska, och kanske viktigast av allt, att generera nya idéer. Genom att digitalt dela med sig av sin visuella idéprocess och ge feedback kan elever bli mer medvetna om sina egna och andras kreativa processer. Kamratfeedback, peer feedback, i uppsatsen lutar sig mot två teorier. Den ena är själv-reglerat lärande, vilket innebär att formulera mål och identifiera behov i lärandet. I feedbackaktiviteten är eleven ansvarig för den egna idén och för den feedback som ges till andra elever. Eleverna får också värdefull input när de ger feedback. Den andra teorin är socialkonstruktivism och den proximala utvecklingszonen, dvs. skillnaden mellan vad elever åstadkommer i lärandet med hjälp av andra och vad elever åstadkommer på egen hand. Den här studien (som fokuserar på de sociala aspekterna av kamratfeedback) visar att när elever hjälper andra utvecklar de sin idé mycket mer än vad de skulle ha gjort om de hade arbetat individuellt. I två omgångar undersöktes hur elever i åttonde och sjätte klass utvecklar och digitalt delar visuella idéer med stöd av digital kamratfeedback. Inspiration från tematisk analys användes i båda omgångarna för att identifiera olika typer av feedback från eleverna. I den första användes skriftlig feedback, och genom analysen skapades fem teman som beskrev olika typer av elevernas feedback. I den andra omgången gav eleverna varandra feedback i form av olika visuella tekniker, och i analysarbetet skapades fyra teman. I båda omgångarna bedömdes graden av förändring mellan den första och den sista skissen. Fyra kategorier skapades i varje omgång. Resultaten tyder på att det skulle kunna vara fördelaktigt för elevernas förmåga att utveckla idéer med hjälp av digitala teknologier och kamratfeedback-aktiviteter i bild. Den digitala delningen underlättade för eleverna att dela och granska varandras idéarbeten och feedback. Det metodologiska bidraget från denna licentiatuppsats är att kamratfeedback har använts på ett nytt sätt, visuell feedback. Genom att stanna kvar i ämnets visuella språk och kommunicera feedback visuellt återanvändes föremål och former i den ursprungliga skissen.

En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram. / A graphic designer must be able to create and produce regardless of conditions. The present study addresses what impact short and long deadlines have on this ability and how creativity can be encouraged in stressful situations. Semistructured interviews were conducted with eight Art and Creative directors in GävleDala region to examine how they felt about being creative under stressful conditions. The results showed that there is generally not a problem for the interviewees to be creative on demand, but they do not follow any specific methods to ease the workflow. It was also found that it was rather the workload and the amount of assignments that affect the stress factor rather than a specific time frame.