The present thesis is an exploration of normalization processes and the problem of appropriation in labor conflict. More specifically, it analyses the way contemporary labor conflicts in nursing relate to, and thereby help to illuminate, changes in modes of gender normalization under neoliberalism, and how nurse labor conflict thereby sheds light on wider patterns of labor strife. Analysis shows how a “virtue script” bound up with long-lasting patterns of gender normalization in nursing becomes tangled with forms of abstract labor related to “new public management” reform. Although the restructuring of work threatens public professionals’ autonomy, at the same time, it provides opportunities for resistance through collective action. What is more, this restructuring process facilitates the appropriation by nurses and, by implication, other public workers, of the discourses and ideals that belonged to the ethos of the Keynesian welfare state. However, this is a contradictory process, since the discourses and ideals thus appropriated inhere in modes of labor exploitation and normalization. Analysis indicates that although appropriation risks to reinforce gendered and exploitative ideas about work, the strategy can be a lever of collective mobilization, and one of its possible outcomes is the radical transformation of the entities it takes possession of. This interview study is mainly based on four journal articles, attending to different aspects of an act of collective resignation taken by registered nurses at a Swedish hospital ward. This is an emerging form of collective action and the thesis provides one of the first analyses of this new grassroots and workplace-based phenomenon, which may be considered its particular empirical contribution. On the other hand, the chapters of the cover essay unfold a sustained argument on normalization and appropriation, thereby elaborating theoretical themes broached in the articles. The focal point of this discussion is a certain concept of form, deployed in Marxist and feminist theory, a concept pointing to the identity of thought-forms and practically enacted forms. Further, these forms migrate: they are evoked in practices wherein “the mind is not active as sentient” (Hegel), later to be projected by the mind onto different entities. The results of the discussion thus question common approaches to normalization. In particular, it is untenable to oppose a tacit and internal mode of control where individuals are induced to comply by attaching to identifications (by becoming/being made into subjects) to an overt and external mode reliant on sheer coercion. This matter–form dichotomy should be dissolved, and modes of coercion should be understood to leave subjective imprints—not at the level of identity but at the level of thought’s infrastructure, that is, form. / Föreliggande avhandling utforskar normaliseringsprocesser och problem rörande appropriering i samband med arbetskonflikter. Avhandlingen analyserar hur sam-tida arbetskonflikter i sjuksköterskeprofessionen relaterar till och sålunda belyser förändrad genusnormalisering i en nyliberal tid, samt hur dessa konflikter belyser övergripande konfliktmönster i arbetslivet. Analysen påvisar hur en ”dygdighets-norm” kopplad till långlivade modaliteter av genusnormalisering sammanvävs med en form av abstrakt arbete relaterad till sentida NPM-reformer. Men medan denna omstruktureringsprocess urholkar den autonomi som professioner i offentlig sektor länge innehaft medför den också möjligheter till kollektiva motståndshandlingar. Vidare möjliggör denna nyliberala omstrukturering sjuksköterskors—liksom andra offentliga professioners—appropriering av diskurser och ideal som var centrala i den tidigare, keynesianska, välfärdsstaten; men detta är en motsägelsefull process då dessa diskurser och ideal är sprungna ur, och präglade av, historier av utsugning och normalisering. Analysen visar att medan appropriering visserligen riskerar att reproducera former av normalisering underlättar denna strategi mobilisering och kan i förlängningen omvandla övertagna diskurser och ideal. Denna intervjustudie är huvudsakligen baserad på fyra artiklar: de analyserar olika aspekter av en kollektiv uppsägningsaktion bland sjuksköterskor vid en sjukhus-avdelning. Detta är en framväxande typ av aktion i Sverige och avhandlingen är en av de första studierna av denna gräsrots- och arbetsplatsbaserade kampform, vilket kan ses som dess empiriska forskningsbidrag. I kappan förs, å andra sidan, en kon-tinuerlig teoretisk diskussion kring normalisering och appropriering som utvecklar teman som lyfts i de enskilda artiklarna. Diskussionen kretsar kring ett visst form-begrepp, som härrör ur marxistisk och feministisk teori och som påvisar en identitet mellan tankeform och praktiskt artikulerad form. Dessa former migrerar; de uttrycks omedvetet i praktiker där individens fokus är annorstädes och projiceras sedan på andra praktiker. I diskussionen ifrågasätts sålunda vedertagna förståelser av norma-lisering: det är teoretiskt ofruktbart att ställa omedvetna, interna, former av kontroll där lydnad eller konformitet uppnås via internaliseringen av påbjudna identiteter mot medvetna, externa, eller tvingande, former av kontroll. En häri latent dikotomi om materia respektive form bör upplösas i syfte att synliggöra hur ett slags kontroll över arbete lämnar subjektiverande avtryck, inte genom att påbjuda identifikationer utan genom att forma vad som kan beskrivas som tänkandets minsta beståndsdelar. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 2 och 4 inskickat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 2 and 4 submitted.</p>

Using a grounded theory approach, two case studies were carried out in large organisations which have recently implemented family-friendly policies. The studies asked whether or not cultural change has taken place as a result of the implementation of these policies. Using Shein's (1992) three level model and definition of culture, attention was focused on underlying assumptions or 'root' facets of organisational culture (and conceptual distinctions made between culture, image and identity). After establishing which facets are present and how they exist in combination with each other, shifts which have taken place as a direct or indirect result of the introduction of policies were identified. Especial interest was taken in the way the primacy of work was expressed through the ideal worker type and the extent to which this type has been replaced by the integrated worker type (Rapoport et al 2002), which acknowledges that family and other commitments are as legitimate as occupational demands. Both studies conclude that, as yet, there have been only slight adjustments in the construction of this ideal worker type and that employees do not make a permanent shift towards the integrated worker type but `toggle' between these two types. Explanations are developed for shifts in other cultural facets, such as the importance of autonomy, emphases on equality or individuation, sense of entitlement and attitudes to change. The utility of the notion of purposive cultural change is considered, given that high levels of anxiety are released when unconscious and shared mental structures are destabilised in such processes of organizational learning. The merits of a more evolutionary model are explored.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar. Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare. Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance. Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats. Jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration förhåller sig till de samhälleliga förutsättningarna och har förändrats i takt med att förutsättningarna förändrats så som nya politiska beslut, lagar och omsorgsmöjligheter. Kvinnornas egna strategier kring balans och integration tycks däremot vara liknande över tid. Visserligen finns dessa i ett sammanhang som förändrats. Strategierna förhåller sig till de ovannämnda perspektiven och i och med det så påverkas kvinnorna av den tid de lever i. Men problematiken är fortfarande densamma som de försöker lösa.

Current theories of workplace gender inequality hinge upon the widely-shared cultural image of an "ideal worker:" a fully-committed, male employee with no non-work responsibilities that constrain his availability for work. While women's difficulties in relation to this ideal are well-documented, men's experiences remain largely unexamined. Yet, several social changes, including the prevalence of dual-earner families and intensified fathering expectations place men's true lives at odds with this image, suggesting that the ideal worker image no longer easily explains workplace gender inequality. In this dissertation, I address these issues by conducting a qualitative field study of men working at a strategy consulting firm at which the ideal worker image was linked with success. Drawing on 115 interviews, performance data and archival data sources, I unpack three facets of men's relationship to the image: the effects of their wives' careers upon their work orientations, how they experience and respond to the image in the workplace, and how they interpret the possibility of successful deviance from the image. Overall, my results suggest that most men do not conform to the ideal worker image, and that for men, conformance is not necessarily required to be considered a valued member of the organization. These findings imply potentially destabilizing effects for the ideal worker image; yet the very ways in which men successfully stray from the image, and the stories consultants tell about those who stray and remain successful combine to reify the ideal worker image in the firm's culture. The results contribute to theories of gendered organizations, dual-career couples and gender identity.