Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor. / The purpose of this essay is to illuminate how recruiters within the private sector look at motherhood before recruiting. The questions at issue in this study deal with how recruiters look at motherhood when they are about to recruit, what effect motherhood has when it comes to hiring and the recruiters image of the ideal worker. The empirical material contains five interviews with recruiters that work with recruiting within the private sector. The study showed that mothers are viewed as the primary caretaker of children. Because of economical factors such as men considers to have a higher salary compare women, and also traditional gender roles in the Swedish society considers to being a contributing factor.

Denna studie tar sin utgångspunkt i synsättet att barndomen är socialt konstruerad (jmf. James m.fl. 1998). I fokus är förskolans verksamhetsområde och hur idealbilden av barn framställs på förskolors hemsidor. Detta undersöker vi genom att studera 16 olika förskolors hemsidor med Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys. Studiens syfte är att undersöka och få en ökad förståelse för idealbilden av barn inom förskoleverksamheten. Frågeställningarna handlar om hur barnen beskrivs på hemsidorna och hur idealbilden konstrueras. I teorin och den tidigare forskningen redogörs för ett antal existerande samhälleliga och kulturella konstruktioner av barn. Dessa konstruktioner ligger sedan till grund i analysen där vi utkristalliserar åtta olika diskurser kring barn och barndom som blir synliga på förskolornas hemsidor. Idealbarnet som blir synligt utifrån dessa diskurser är ett barn som är kompetent från födseln, är mycket ute i naturen, leker och lär samtidigt och som känner sig tryggt. Det är även ett barn som är naturligt nyfiket, är delaktig och medbestämmande i förskolans verksamhet, lär i sampel med andra och utvecklar sitt språk och sin kulturkompetens i förskolan.