Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnokroppar framställs i klädbutikers visuella kommunikation, främst på deras webbutiker och i sociala medier. Undersökningen syftar även till att undersöka hur kvinnor i olika åldrar påverkas av de kroppar som framställs på klädbutikers webbutiker och reklam. Dessutom har uppsatsen som syfte att upplysa verksamma inom grafisk design kring frågan om hur kvinnokroppar representeras i klädföretags visuella kommunikation. De metoder som används för att besvara frågeställningen är en statistik undersökning som undersöker vilka storlekar klädbutikerna H&M och Ellos modeller bär på webbutikerna, en semiotisk analys av bilder från H&M och Ellos instagramkonton samt semistrukturerade intervjuer i form av digitala formulär med 10 kvinnor i olika åldrar. Resultatet visar att H&M främst framställer kvinnor med storlek S och att Ellos främst framställer kvinnor med storlek M. Den semiotiska analysen visar att båda butikerna presenterar kvinnor av olika storlek på sina instagramkonton, men att det finns en skillnad i hur de olika kroppstyperna representeras vad gäller kroppsrörelse och bakomliggande teorier. Intervjuerna visade att kvinnor påverkas av de smala modeller klädföretag väljer att presentera i sin visuella kommunikation och att det finns en önskan om en större representation av olika kroppar hos klädföretag.

Background: While there are many positive benefits of social media, studies have shown that the use of certain types such as Facebook and Instagram may have negative health outcomes for young people including depression and eating disorders. Not much however is known about the impact of frequent exposure to Facebook and Instagram on health outcomes such as self-rated health and body fixation.   Objective: The purpose of this study is to investigate if there is an association between the frequent use of social media and self-rated health as well as body fixation among young adults between the ages of 18-25 years.   Design and method: This study was a cross-sectional study using questionnaires anonymously answered via Facebook. There were 65 respondents in the survey. The analysis was performed by using descriptive statistics and chi-test in SPSS.   Results: A larger proportion of those who frequently use social media had poorer self-rated health and more body fixation. After completing chi-squared tests, no statistically significant relationship was found for frequent use of social media and body fixation (p=0,164).   Conclusion: Frequent use of social media specifically Facebook and Instagram, has no statistically significant association with body fixation and Self-rated health. / Bakgrund: Det finns många positiva effekter av sociala medier, dock har studier visat att användningen av vissa typer såsom Facebook och Instagram kan ha negativa hälsoutfall för ungdomar, inklusive depression och ätstörningar. Inte mycket är dock känt om effekterna av frekvent exponering för Facebook och Instagram på hälsoresultat som självskattad hälsa och kroppsfixering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan den frekventa användningen av sociala medier och självskattad hälsa samt kroppsfixering bland unga vuxna i åldrarna 18-25 år.   Design och metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie som med hjälp av enkäter anonymt besvaras via Facebook. Det fanns 65 respondenter i undersökningen. Analysen genomfördes med hjälp av beskrivande statistik och chi-test i SPSS. Resultat: En större andel av dem som ofta använder sociala medier hade sämre självskattad hälsa och mer kroppsfixering. Efter chitvå-test utförts har inget statistiskt signifikant samband konstaterades för frekvent användning av sociala medier och kroppsfixering (p=0,164). Slutsats: Sociala medier har inget samband med självskattad hälsa och kroppsfixering.