Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Linköping : Univ.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare. Resultatet visar att lärarna ser de flerspråkiga barnen som "annorlunda" än andra svenska barn. Lärarna betonar dels att de accepterar barnen, men beskriver dem utifrån ett bristperspektiv genom att betona barns språkliga och sociala brister. Lärarna betonar också att barnens modersmål är det viktigaste, samtidigt som de lägger undervisningens fokus på undervisningen i svenska och användning av svenskan. Lärarna legitimerar detta med att barnen behöver svenskan för att kunna bli goda samhällsmedborgare och utvecklas som människor. Modersmålsundervisningen legitimeras inte närmare. Lärarna anser själva att de kompromissar och försöker att hjälpa barnen men samtidigt visar de sin makt genom att, i slutändan ändå, få sin vilja igenom utifrån de bestämmelser skolan har, och bestämmer över bland annat både barnen och deras föräldrar. Lärarnas resonemang visar en ganska negativ bild på flerspråkighet nämligen den att flerspråkigheten kan vara ett hinder för barnens utveckling som kan försvåra framtida framgångar i livet. Flerspråkigheten ses av lärarna som "nödlösning", som bland annat kan tas till i situationer där barnen behöver ha hjälp med förståelsen och inte som tillgång eller möjlighet.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare. Resultatet visar att lärarna ser de flerspråkiga barnen som "annorlunda" än andra svenska barn. Lärarna betonar dels att de accepterar barnen, men beskriver dem utifrån ett bristperspektiv genom att betona barns språkliga och sociala brister. Lärarna betonar också att barnens modersmål är det viktigaste, samtidigt som de lägger undervisningens fokus på undervisningen i svenska och användning av svenskan. Lärarna legitimerar detta med att barnen behöver svenskan för att kunna bli goda samhällsmedborgare och utvecklas som människor. Modersmålsundervisningen legitimeras inte närmare. Lärarna anser själva att de kompromissar och försöker att hjälpa barnen men samtidigt visar de sin makt genom att, i slutändan ändå, få sin vilja igenom utifrån de bestämmelser skolan har, och bestämmer över bland annat både barnen och deras föräldrar. Lärarnas resonemang visar en ganska negativ bild på flerspråkighet nämligen den att flerspråkigheten kan vara ett hinder för barnens utveckling som kan försvåra framtida framgångar i livet. Flerspråkigheten ses av lärarna som "nödlösning", som bland annat kan tas till i situationer där barnen behöver ha hjälp med förståelsen och inte som tillgång eller möjlighet.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.</p>

<p>For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.